Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Den amerikanska demokratiens grundvalar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nuvarande staten Virginia, på en plats, som konungen till ära kallades Jamestown.
Platsen var illa vald, och kolonisterna, som mestadels voro äfventyrare och ovana
vid arbete, ledo till en början högeligen af klimatet. De väntade guld- och
silfverfynden uteblefvo, och nybygget skulle säkerligen hafva blifvit öfvergifvet, om man icke
funnit en ersättning i odlingen af tobaksplantan; genom denna odling var Virginiens
framtid betryggad, ty Europa köpte så mycket tobak, som kolonien kunde utskeppa.
Kolonien Virginien hade samma upphof som tidens spanska, portugisiska och
holländska anläggningar. Företagsamma affärsmän hafva grundat den, äfventyrare
bebyggt den. Det är rent materiella krafter, som verkat vid detta företag, och vi
möta här samma djärfva, ofta rent fantastiska företagsamhetsanda och förmåga att
för ekonomisk vinning betvinga en mäktig, stundom fientlig natur, som vi sedan
återfinna som grunddrag i den amerikanska folkkaraktären.
Man skulle emellertid göra amerikansk folkkaraktär grymt orätt, om man, såsom
ofta händer, betecknade penningbegäret som det enda eller åtminstone det viktigaste
handlingsmotivet. Af gammalt har amerikanen äfven mäktigt påverkats af sedliga
och religiösa idéer, och sådana krafter togo kött och blod i Mayflowers
»pilgrimsfäder», som landstego vid stranden af New Plymouth. Columbus har, såsom någon
sagt, upptäckt en ny kontinent, pilgrimsfäderna den Nya världen, om man därmed
icke förstår något materiellt utan de nya idéer, som gjort det nya landet till hvad
det nu är.
Hvad som karakteriserar puritanerna och de ur dem framgångna sekterna, är
icke så mycket olikheter i läran som i lifsuppfattningen. De sträfvade icke att reformera
religionen, de ville omgestalta hela det politiska och sociala lifvet efter sina ideal,
stat, samhälle och kyrka skulle endast tjena till individens sedliga fullkomnande.
Och hvar erbjödo sig för en sådan Gudsstat bättre utsikter än på den Nya världens
jungfruliga jord? För att undgå religiösa förföljelser hade en grupp engelska
separatister flytt till Nederlanden. Men dessa »pilgrimer», såsom de kallade sig, därför
att de ej hade något hem, kände sig bortstötta af den världsliga riktning, som den
tiden genomgick all holländarnes diktan och traktan, och trädde därför i
underhandling med Virginiasällskapet om öfverlåtandet af ett landområde. Sedan denna
ledt till önskad utgång, inskeppade de sig i Plymouth, och den 6 september 1620
lättade deras fartyg Mayflower (»Majblomman») ankar. Den 9 november kom den
amerikanska kusten i sikte, men det blef snart tydligt för dem, att de icke befunno
sig inom Virginiasällskapets område utan långt norr därom, i Nya England, där de
ej hade någon formlig rätt att bosätta sig. För att godtgöra denna brist
undertecknade de vuxna männen, 41 till antalet, den 11 november 1620 i Mayflowers kajuta ett
fördrag, genom hvilket de, såsom det hette, förenade sig till en politisk korporation
och förbundo sig att lyda de lagar och de ämbetsmän, som de komme att till
gemensamt bästa gifva sig. Till styresman för den lilla menigheten valde de en
guvernör för ett år, medan mera genomgripande beslut skulle tillhöra männens församling.
Detta blef den amerikanska demokratiens födelsestund, förebilden till organiserandet
af Nordamerikas Förenta stater halftannat århundrade längre fram i tiden.
Först gällde det att få rätt på lämplig plats för nybygget, och efter längre
sökande fann man en sådan på ett ställe, som efter platsen för affärden kallades
New Plymouth. Så bebyggdes detta jordstycke, som i våra dagar nästan är heligt
för amerikanen och dit han gärna vallfärdar för att undan det amerikanska
nutidslifvets oro och jäktan uppfriska sitt sinne i den gamla, trädbeskuggade
puritanstadens högtidliga stillhet vid minnet af förfädren och deras ideal.
Puritanerna i New Plymouth hade icke mindre än de första nybyggarne i
Jamestown att kämpa med hunger och oblida väderleksförhållanden. Men de
öfvervunno med tiden alla svårigheter, och detta lockade deras trosförvanter att i större
skala upprepa, hvad som lyckats i New Plymouth. Så uppstod 1628 den stora
puritankolonien i Massachusetts, med hvilken den äldre och mindre sedan förenades.
Den juridiska formen för företaget var densamma som i Virginien. Äfven
Massachusetts grundades genom ett Privilegieradt kompani, men andan var en annan.
Medan Virginiakompaniet var ett affärsföretag och fyllde sin anläggning med
utskickade äfventyrare, ville Massachusettssällskapet endast tjena sina förtryckta trosfränder;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
