Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
Inledning. Harald Hjärne
- Världsväldets traditioner i förändrad belysning
- Tvifvelsmål om kulturkrafternas politiska betydelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING.
af de från början suveräna staternas sammanslutning, icke stiftadt af dem eller af
några bland dem till ömsesidigt tryggande af deras särskilda tillvaro och syften,
utan en ombildning under kyrkosprängningens inflytande af den uråldriga
kulturgemenskap, som i synnerhet gjort sig gällande genom ständigt förnyade sträfvanden
att upprätta ett varaktigt fredstillstånd inom vidsträcktare eller trängre kretsar,
emellan de under hvarje särskildt tidehvarf lefvande staterna såväl som inom sådana
stater själfva.
Försöken att trygga ett dylikt fredstillstånd eller åtminstone jämvikten staterna
emellan genom organiserade världsvälden eller ömsesidigt kontrollerade
världsmakter hafva hittills visat sig lika bräckliga som de särskilda staternas ansträngningar
att varaktigt höja sig öfver hvarandra såsom stormakter, såsom politiska makter af
en högre ordning än staten blott och bart såsom sådan. Världsmaktsbegreppet
betecknar likaväl som stormaktsbegreppet allenast ett öfvergångsskede inom det
allmänna historiska statslifvet. Sådana skeden hafva ofta framträdt i det förflutna,
och det utgör därför en öfverdrift, när man velat karakterisera det som vi senast
upplefvat såsom någonting särskildt utmärkande för den nyaste tiden, såsom
någonting afslutande och definitivt.
Det blir en kommande världshistorisk betraktelses uppgift att utreda och
framhålla de orsaker, som betingat stormakternas och världsmakternas senaste
katastrofer. Denna uppgift kan icke lösas genom att uteslutande behandla dessa katastrofer
såsom uppgörelser emellaci de kämpande makterna, med förbiseende af alla andra,
än mindre såsom förberedelser till en framtida utveckling, om hvars beskaffenhet
ju historien ingenting kan veta. Det gäller hädanefter, liksom hittills, att ställa sig
på den redan upplefda erfarenhetens grund, att med dess tillhjälp söka efter den
förklaring, som kan åvägabringas med stöd af lättare tillgängliga och rikhaltigare
källor för kunskapen om det förflutna. Om det med rätta kan sägas, att
statssystemet är en politisk verklighet, som omfattar och står öfver de särskilda staterna,
stora eller smärre, hur bristfälligt och svagt utveckladt det än månde hafva varit
och fortfarande vara, så måste det anses tillkomma den historiska uppfattningen att
skärskåda den allmänna utvecklingens sammanhang från statssystemets synpunkter
och icke åtnöja sig med att sammanställa de särskilda staternas öden bredvid
hvarandra.
Statssystemets sammanhang röjer sig framför allt i en mångfald af kulturkrafter,
som i sina politiska inflytelser sträckt sig öfver och genom de särskilda staternas
lif, deras inre och inbördes förhållanden och strider. Men äfven om dessa krafter
och inflytelser vederbörligen beaktas och afvägas mot hvarandra, kan det ej
undvikas, att uppfattningarne växla i mån af de upplefda erfarenheternas intryck.
Tvifvelsmål om kulturkrafternas politiska betydelse.
Den allmänna historien måste alltid förblifva väsentligen en politisk historia
såtillvida, som framställningen af den mänskliga kulturens utveckling i dess olika
förgreningar för att i mån af de förhandenvarande källornas beskaffenhet gifva en
något så när samlad och sammanhängande åskådning kräfver en anknytning till
samhällslifvet såsom ett helt, till det alltid och öfverallt framträdande behofvet af en
rättsordning i statens form.
Därmed är ingenting uttaladt om vare sig statens eller rättens uppkomst och
egentliga väsen. Sådana frågor tillkomma icke historien, som endast har att
konstatera deras tillvaro såsom allmänt mänskliga kulturföreteelser och söka följa deras
utbildning under tidernas gång, men visserligen äfven i samband därmed de
politiska föreställningarnes och teoriernas olikartade inflytelser inom samhällslifvet och
kulturen öfver hufvud. Historien såsom sådan öfverskrider sin befogenhet (hvilket
likväl ofta nog har händt), om därvid någon annan kritik utöfvas än den som kan
anses ligga i uppvisandet af de inbördes motsatsernas och de inre motsägelsernas
praktiska betydelse för staternas utveckling och växelverkan.
Det moderna statssystemets historia under det senaste århundradet är full af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
