Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRIGET MOT ENGLAND OCH DEN TREDJE KOALITIONEN (1803—1805).
571
till den l juni hafva 60 linieskepp och ett motsvarande antal fregatter segelklara. I
spetsen stod som krigsminister den förträfflige lord S:t Vincent, bepröfvade amiraler
hade man, Nelson, Cornwallis, Keith, Collingwood och andra. Engelsmannen kunde
därför gripa till offensiven utefter hela linien, och därigenom förstördes en af
hufvud-källorna till Frankrikes rikedom, handeln på Oceanen.
Engelsmännens mal var från början att hindra de olika fientliga eskadrarnes
förening. För detta ändamål seglade Keith till Dover och bevakade inloppet till Kanalen,
medan Cornwallis begaf sig
till Brest, som han under mer
an två ar med järnhård
fasthet blockerade, på samma gång
som han höll de öfriga
hämnarne spärrade. Den farligaste
platsen, Medelhafvet, tillföll
Nelson, som hade Gibraltar
till sin egentliga stödjepunkt
och hämnarne på norra
Sardinien som tillfälliga
replipunkter. Han gaf med afsikt
fienden tillfälle att lemna
Toulon for att angripa honom på
hafvet. Han skulle emellertid
erfara, hur oberäkneligt utfallet
af en dylik åtgärd ar.
Fransmännen sågo sig på
grund af sin svaghet tills
vidare nödsakade att stanna i
sina befästa hamnar; året 1804
medförde därför inga större
händelser, men fransmännen
ledo kännbara förluster, då
deras handelsfartyg i stor
utsträckning uppbringades. Det
var ännu en förberedelsens
tid, hvarunder Napoleon
utvecklade sitt snilles hela
skapande förmåga. Åt många håll
sträckte han sin verksamhet.
För att skaffa sig fast mark i
sitt eget land sökte han där
med konstlade medel uppjaga
en engelskfientlig stämning,
och då han måste afstå från
kolonialpolitik, sökte han sa
mycket som möjligt vältra
bördan af kriget på Europas
fastland. Louisiana sålde han för 80 millioner francs till Förenta staterna. Holland måste
utrusta en egen flotta, Schweiz nödgades med Frankrike ingå ett anfalls- och
försvarsförbund, Spanien måste lemna ansenliga penningbidrag och förklara England krig,
Portugal erlägga 16 millioner och Genua uppsätta 4,000 matroser En fransk styrka besatte
konungariket Neapel och dess hamnar; en annan inryckte i Hannover, som var
förenadt med England i personalunion, Lauenburg och Cuxhaven besattes af franska
trupper, och Hamburg gaf ett lån på 3 millioner. Napoleons tankar gingo vida:
han ville stänga hela Väst- och Mellaneuropa för engelsk handel. Detta hade till
följd, att England betraktade fastlandsstaterna som fientligt område och skadade
deras samfärdsel och industri på det allvarsammaste. För att korsa dess planer
tänkte Napoleon kasta en armé mot Englands kust liksom för att till lands bekämpa
Amiral Horatio Nelson.
Malning af L. F. Abbott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
