- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden 1650-1815 /
569

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KEJSARDÖMET. FRANKRIKES INRE UTVECKLING. 569

arfvinge, och kejsarinnan förblef barnlös i sitt andra gifte. Hon måste därför gifva
plats för en annan. Hon visste, hvad som förestod, medan brusande fester höllos
till firande af freden i Wien. När hennes gemål yppade för henne sitt beslut att,
emedan statens väl sa fordrade, skilja sig från henne, blef hon fullkomligt förkrossad,
men hon fogade sig. Hon fick därför behålla titel och rang af kejsarinna, tre
millioner francs i årligt apanage och slottet Malmaison.

Som sin andra gemål hemförde Napoleon Marie Louise, dotter till kejsaren af
Österrike. Bröllopshögtidligheterna bildade den mest glänsande tilldragelsen vid
kejsartidens hof. Full af förhoppningar såg den stolte framtiden till mötes. Senaten
tillkännagaf, att den blifvande kronprinsen skulle erhålla titel och värdighet af konung
af Rom; det var samma titel, som förr de tyska kejsarne burit, innan de krönts af
påfven. Redan fore Josephines fall hade Talleyrand nödgats afgå från sin post som
utrikesminister, nu
aflägs-nades också Fouché.
Härmed hade de tre
mest framskjutna
personerna vid hofvet
försvunnit. Kejsaren
önskade mindre
betydande människor i sin
omgifning och tålde
blott obegränsad
underkastelse. Den
anstrykning af
republikanskt väsen, som
ännu fanns, skulle bort
och det hela te sig
aristokratiskt och
mo-narkiskt. Detta
motsvarade kejsarrikets
jättelika yttre tillväxt;
till det hörde nu
Genua, Parma, Piacenza,
Toskana, Kyrkostaten,
Holland och
Nordtyskland till och rned
Lubeck. Man har
beräknat, att riket ar

1812 räknat 43
millioner invånare, af hvilka
blott 29 tillhörde det
ursprungliga
Frankrike. Allt hölls
tillsamman af den
alls-våldiga kejsarmakten,
som dristigt satte sig
öfver utländska lagar
och medborgerliga
rättigheter. Dess
innehafvare såg i staten
blott sin egendom och
förlorade i sin
måttlöshet det sinne för
verkligheten, som
tidigare i sa hög grad
varit utmärkande för
honom. Efter
konungens af Rom födelse
blef han snart sagdt
gripen af
storhetsvansinne, och som
världens herre aflägsnade
han sig från enhvar, till
och med från sin familj.
Och likväl försämrades i verkligheten hans ställning. Kriget i Spanien slukade
oerhörda summor och kostade oändliga offer af människor. Fastlandsspärrningen
hindrade hvarje rörelse; handel och industri liksom det allmänna välståndet aftogo.
Napoleon inrättade därför ett särskildt departement för handel och näringar och gjorde
äfven annat för dessas höjande. Han sörjde för att spannmål inköptes, och dock
stego sädes- och särskildt hveteprisen under olycksåret 1812 till svindlande höjd.
Förgäfves grep den allsmäktige in, han bestämde till och med ett maximipris. I
hufvudstaden funnos 20,000 arbetslösa, och ungefär på samma sätt stod det till i andra
industrisamhällen.

Dessa omständigheter, hvilka sammanhängde med Napoleons frånvaro i Ryssland,
sökte en afskedad general, Malet, att begagna sig af till att anstifta en
sammansvärjning. Genom oerhörd djärfhet lyckades det honom att vinna en del af
soldaterna i Paris och arrestera polisministern Savary och krigsministern Clarke. När
kommendanten i Paris satte sig till motvärn, sköt Malet ned honom, men han blef
själf öfvermannad af två officerare. Därmed hade företaget strandat.

Ofärden inbröt öfver den »stora arméen». Kejsaren fruktade med rätta, att en
återverkan häraf skulle spörjas i Frankrike; hufvudsakligen därför lemnade han sina
trupper och ilade i en släde öfver Dresden till Paris. Här inträffade han den 18

Världshistoria V.

»Konungen af Rom». Frans
Josef Karl Bonaparte.
Malning af Thomas Lawrence.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:09:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/5/0591.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free