- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden 1650-1815 /
454

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

454

J. VON PFLUGK-HARTTUNG, REVOLUTIONEN OCH KEJSARDÖMET.

Camille Desmoulins talar till folket.

Kopparstick af Berthault efter en teckning af Prieur.

själf med ett anförande, hvari han hotade, att om ständerna vid hans gagneliga
arbete lemnade honom i sticket, skulle han ensam genomföra sitt verk. Därpå
lemnade han salen och med honom hofvet, adeln och en del af prästerna; de öfriga
stannade. En ceremonimästare infann sig efter en stund och tillkännagaf hans
majestäts befallning, att de närvarande skulle åtskiljas. Med dundrande stämma
tillro-pade Mirabeau honom då, att han ej hade sate och stämma i församlingen och ej
rätt att där yttra sig och att de församlade skulle vika blott för bajonetterna.
Inför en sa kraftigt uttalad vilja sjönk kronans svage bärare tillsamman, medan
samtidigt folkets representanter förklarade sig för okränkbara. Upphetsade
människoskaror drogo i täta hopar genom Paris’ och Versailles’ gator. En del adelsmän
öfvergick till det tredje ståndet. Förfärad rådde konungen i skrifvelser till presidenterna
för de högre stånden, att prästerna och adeln skulle sluta sig till nationalförsamlingen.
Allt motstånd blef omöjligt. Tredje ståndet hade segrat.
Den 2 juli var nationalförsamlingen ordnad och tog nu itu med sitt arbete på
Frankrikes återupprättande. Men nu reste ock dess medtäflare, Parispöbeln, sitt
hufvud. Under gardestruppernas ögon stormade den en rik klädesfabrikants hus
och drog sig först tillbaka, när en bataljon schweizare sprängde den, hvarvid 500
människor dödades eller sårades. Det visade sig, att det var alldeles otillräckligt
sörjdt för säkerheten i Paris: polisen bestod af omkring 1,000 man, hvilkas
opålitlighet växte; dessutom funnos ett franskt och ett schweiziskt gardesregemente, af
hvilka det förra trädde i nära förbindelse med de lägre folkklasserna.
Stadsmyndigheternas anseende var ringa. Gentemot dem stodo riksdagselektorerna, som äfven
efter valen utgjorde en organisation och mer och mer ryckte makten till sig. De
fattade hvarjehanda beslut, bi. a. att uppsätta ett borgargarde till skydd såväl mot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:09:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/5/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free