Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182
M. PHILIPPSON, LUDVIG XIV:S TIDSÅLDER.
då, som Parthenon, hvilket af turkarne användes som krutmagasin, träffades af den
ödesdigra bomb, hvilken till stor del lade i spillror detta då ännu nästan oskadda
tempel, det härligaste minnesmärket från den helleniska konstens ädlaste blomstringstid.
De kejserliga hararne voro emellertid sa godt som helt och hållet sysselsatta i
Östern: Leopold I, som endast var betänkt på att utvidga sina arfland, afböjde
såväl turkarnes fredsanbud som sina allierades uppfordran att först längre fram upptaga
kampen mot Turkiet och nu insätta alla sina krafter i kriget mot Frankrike. Ludvig
åter förstod å sin sida att förlama England, i det han förmådde Irländarne till
uppror för sin laglige, katolske konungs sak. Med franska fartyg, med franska officerare
och försedd med franska penningar landade Jakob II 1689 vid Irlands kust. Englands
bästa trupper, ja Wilhelm III själf måste lemna Belgien och begifva sig öfver till
Irland. Äfven från denna sida var alltså tills vidare hvarje fara för Frankrike afvärjd.
Det irländska äfventyret fick
emellertid en ömklig utgång. Vid
floden Boyne tog Jakob med sina
irländare och fransmän till
flykten för engelsmän, skottar, tyskar
och hugenotter, anförda af
Wilhelm i egen person (juli 1690).
Själf begaf han sig snabbast
möjligt tillbaka till Frankrike. Hela
Irland underkuvades följande ar.
Men under tiden hade
fransmännen öfverallt på fastlandet fått
öfverhand öfver sina försvagade
motståndare; den ädle Catinat
slog hertigen af Savoyen vid
Statfarda, Luxembourg besegrade
fursten af Waldeck vid Fleurus.
Amiral Tourville slog den
holländsk-engelska flottan vid Beachy
head. Nizza, Savoyen och en
stor del af Belgien föllo i
fransmännens händer. Midt under de
triumfer, som de af honom organiserade stridskrafterna vunno, dog Louvois den 16
juli 1691, blott 51 ar gammal — djupt sårad af de förolämpningar, Ludvigs despotiska
lynne tillfogat honom.
Ännu två ar hade de af Louvois skapade armeerna öfverhand. Luxembourg
eröfrade Namur och tillbakavisade vid Steenkerken Wilhelm III:s förtviflade anfall
(sommaren 1692). Följande ar vunno fransmännen nya segrar — Luxembourg vid
Neer-winden, Catinat vid Marsaglia. Fästningarne Huy och Charleroi måste hissa
liljebaneret. Däremot lyckades den engelske amiralen Russell att vid La Hougue
tillintetgöra den franska flottan, en drabbning, som för alltid afgjort den engelska
sjömaktens öfvervikt öfver den franska.
Pä det hela taget hade emellertid Frankrike segerrikt tillbakaslagit Europas angrepp.
Och dock kände Ludvig XIV, att fred var nödvändig. Frankrike började digna under
bördorna af de kraf, som den hårda kampen ställde på dess folk. Det var omöjligt
att genom påläggande af nya skatter årligen erhålla de sextio millioner, som
kräfdes för att täcka de extraordinarie utgifter, som kriget nödvändiggjorde; kriget
vållade ju, att industri och handel gingo starkt tillbaka, och åkerbruket saknade nu
den halfva million kraftiga armar, som i stället för plog och hacka nu handterade
värja och musköt. Man måste alltså fortgå på skuldsättningens och
ämbetsförsälj-ningens farliga vägar. Ett ämbete tycktes nu blott hafva betydelse som en
inkomstkälla för staten. Men äfven bägge dessa utvägar tycktes småningom blifva
otillräckliga, och sa måste man anlita det betänkliga medlet att afyttra kronogodsen
och det ännu betänkligare att försämra myntet. Och trots tillgripandet af dessa
fördärfliga åtgärder räckte tillgångarne ej att bestrida de kraf, som krigsledningen
Flottornas slaglinier
vid Beachy head.
Bada flottornas fartyg
på linie (»linieskepp»).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
