Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
604 M. PHILIPPSON, MOTREFORMATIONEN I SYD- OCH VÄSTEUROPA.
Glorianas och den sköna jungfruliga jägarinnan Belphoebes idealiserade drag. Det
öfverdrifna lofprisandet af härskarinnan får sin förklaring, när vi erinra oss, att
hon i sina undersåtars ögon framträdde som personifikationen af Englands storhet,
frihet och kyrkliga oafhängighet.
Under Elisabeths regering inföll också uppkomsten af det engelska dramat, hvilket
allt framgent företedde en genomgående engelsk karaktär, såväl hvad beträffar tanke-
innehållet som formen, blankversen, som alltsedan varit den engelska dramatiska
diktningens klassiska meter. Men detta drama har från första stund käckt brutit
med den aristoteliska läran om de tre enheterna och trotsigt skapat sig sin egen form.
Denna diktning slöt sig hänförd till drottning Elisabeth, som själf ifrigt främjade och
besökte teatern och äfven understödt den första stående skådebanan i Black-Friars i
London (sedan 1576). Under ständigt beskydd från hennes sida grundades intill 1600-
talets början elfva teatrar i London och dess förstäder. En af de tidigaste af dessa
dramatiska författare, Peele, gifver i »Slaget vid Alcassar» häftiga uttryck åt det natio-
nella hatet mot papisteriet och allt spanskt. Greene och Marlowe, Beaumont och
Fletcher, Ben Jonson och Massinger träda likväl alla i skuggan för det glänsande
namnet Shakespeare, alla tiders störste dramatiker, tillika en hänförd patriot. Att i
en följd af storslagna och djärfva bilder dramatiskt framställa den engelska historien
syntes honom vara hans skönaste och främsta uppgift. Men han står icke lugn och
kallblodig som en historiker inför sitt folks framfarna öden, utan ställer sig på samma
ståndpunkt som en patriotisk och protestantisk engelsman på hans tid. Från denna
iakttager och skildrar han människor och händelser under för längesedan svunna
tidsåldrar, full af fördom mot andra nationer, utan spår af uppfattning för annor-
lunda gestaltade åskådningar, ställningar och förhållanden, - en nationell begräns-
ning, som i hög grad bidragit till den dåtida engelska nationens inre kraft. Just
Shakespeares historiska skådespel blefvo genast utomordentligt populära och lockade
till imitation. Den dådlust, som fyllde det då lefvande engelska folket, väckte
tillika dess förkärlek för skådebanans diktade händelser. Endast i den tidens af lif
och ande besjälade England kunde matroser, vid Afrikas fjärrbelägna kuster, taga
sig för att uppföra Shakespeares »Richard II» eller till och med ett högfilosofiskt drama
som »Hamlet».
Elisabeth själf tog mycket liflig del i denna verksamhet på det andliga området.
Hon gladde sig lika mycket häröfver som öfver det växande välståndet, det tillta-
gande politiska inflytandet och hennes rikes maritima resurser. Men hon uppfattade
öfver hufvud taget dess makt och ära framför allt som sitt personliga verk och väsen.
Hon ville öfverallt stå i sakernas och de handlande personernas midt, och deras fram-
gång skulle sprida glans öfver hennes egen person. Antiken studerades och efter-
bildades med humanisternas hela ifver och med understöd af drottningen, som
själf var fint bildad, ja lärd. En son af denna tid, som Elisabeth gynnade och ut-
märkte, var Francis Bacon, som under hennes regering påbörjade sin storslagna
skriftställareverksamhet. Hon skänkte sin vänskap åt sjöhjälten sir Walter Raleigh,
på en gång lärd och talare, historiker, diktare och hofman, utrustad med lika glän-
sande talanger som låg karaktär. Vid hennes hof syntes Leicesters svåger Henry
Sidney, som införde civilisation och monarkiska institutioner i Wales och var ut-
sedd till att sprida dem till Irland, samt dennes son Filip, i hvilkens person det engelska
idealet af ädel utbildning syntes hafva förverkligats. Han förenade en egenartad,
mycket anmärkningsvärd poetisk begåfning, sällskapsmannens och världsmannens 1a-
langer, hvilket gjorde honom skickad för en ministerpost, med uppoffrande välvilja
mot andra och en ridderlig manlighet i vapen, som förskaffade honom i hemlandet
och hos fienderna allmän beundran (Ranke).
Därjämte öfvade den tyska litteraturen under 1500-talet ett afgörande inflytande
på England. Legenderna om Faust och Eulenspiegel, »Narrskeppet» och Hans Sachs’
dramer lästes och efterbildades där flitigt. Ända till 1800-talet har ett dylikt andligt
samband mellan England och det germanska moderlandet icke förefunnits. Å andra
sidan mottogos också »de engelska komedianterna» och därmed det engelska dramat
med stor entusiasm i Tyskland.
Bland de högt begåfvade och snillrika statsmän, som samlade sig kring Elisabeth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
