- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden 1500-1650 /
566

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

566

M. PHILIPPSON, MOTREFORMATIONEN I SYD- OCH VÄSTEUROPA.

De skotska regalierna i slottet i Edinburgh.
De skotska konungarne hade tillika, i sin inrikespolitik, emot de feodala
herrarne stödt sig på prästerskapet, hvilket de efter förmåga riktade men härigenom
gjorde förhatligt såväl för adeln som för städernas fattiga, föga driftiga borgerskap.
Så fann reformationen hos dessa samhällsklasser en gynnsam jordmån, och när
prästerskapet, understödt af kronan, blodigt förföljde protestanterna, retade det dessa
till ytterlig förbittring och glödande hämndkänslor - lidelser, som endast i alltför
hög grad karakteriserade de dåvarande skottarnes råa nalionalkaraktär. Genast
blandade sig politiken i de religiösa tvisterna. Under det England förband sig med
protestanterna, åtog sig Frankrike katolicismens och den skotska kronans försvar.
Sålunda löpte allt ut i den viktiga frågan, om Skottland skulle kunna vinnas för
reformationen och samtidigt anslutningen till grannriket England eller blifva under-
ordnadt katolicismen och fransk politik. Hvarje expansionsmöjlighet och makt-
utveckling för de britiska öarne berodde därpå, att den förstnämnda af dessa möj-
ligheter ginge i uppfyllelse. Striderna i det aflägsna vilda riket egde sålunda världs-
historisk betydelse.
Till en början syntes segern luta åt det förflutnas makter. Efter konung Jakob V:s
tidiga död (154^öfverlemnades regentskapet för hans minderåriga dotter Maria Stuart
- hon var född den 8 december 1542 - åt hennes moder Maria Guise, på hvars
tillskyndelse en stor fransk flotta kom till Skottland, fördref de engelska besättningarne
från detta rike och bortförde den unga drottningen till Frankrike för att därstädes
uppfostras till gemål åt den knappt jämnårige Frans.
Fransmännens ankomst innebar tills vidare utplånandet i Skottland af reforma-
tionen, hvars djärfvaste förkunnare, den omvände prästen John Knox (född 1505),
släpades i fjättrar till Frankrike, medan man skoningslöst brände hans anhängare.
Men under kampen med Maria Tudor lösgafs Knox åter. Han återvände till Skott-
land och åstadkom med tillhjälp af en stor del af adeln, som var fientligt sinnad mot
prästerskapet och traktade efter dess besittningar, ett förbund, covenant, i afsikt att
till döden försvara Guds ord. Snart kom det till öppen strid mellan de protestantiska
lorderna och städerna å ena sidan, regentinnan, prästerskapet och fransmännen å
den andra. Elisabeth af England sände protestanterna skepp och soldater; frans-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:09:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/4/0596.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free