Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
548
M. PHILIPPSON, MOTREFORMATIONEN I SYD- OCH VÄSTEUROPA.
landen. Fruktan, skräck och förtviflan gingo före hans väg. Ännu en gång flydde
tiotusentals nederländare för honom från hemlandet. Den 22 augusti 1567 höll han
sitt intåg i Brussel, hvilket under hemsk tystnad mottog honom.
Regentinnan insåg genast, att Alba beröfvade henne hvarje verklig makt. Hon
yttrade, att hon hellre ville falla i turkarnes händer än fördraga hertigens egen-
mäktiga uppträdande, och lemnade landet. Alba däremot utförde drag för drag den
plan, som han förut noga öfvervägt med konungen. Det nederländska krigsfolk,
hvilket regentinnan värfvat, afskedades; däremot bibehöllos jämte spanjorerna och
italienarne endast tyskar och
fransmän - alltså idel främ-
lingar- fullständigt i strid med
landets författning. Därpå rik-
tade Alba ett dråpslag mot hög-
adeln. Sedan han genom en
hycklad inbjudning lockat
grefve Horn till Brussel, till-
fångatog han denne såväl som
Egmont och några andra adels-
män.
Allt för sent insågo de san-
ningen af Oranierns förutsä-
gelser.
För de misshagliges räk-
ning, hvilka voro af ringare ställ-
ning, inrättade Alba »tumultens
domstol>, hvilken, bestående af
tolf personer, skulle afkunna
sina domar utan hänsyn till lan-
dets lagar. Folket kallade den
med rätta för »blodsdomstolen».
Under en enda dag togos, som
Alba själf inrapporterar till
Filip, fem hundra personer till
fånga, hvilka enligt hertigens
fordran domstolen skulle döma
till döden. Misstänkta, som man
på grund af bristande bevis
icke gärna kunde afrätta, skulle
drabbas af höga böter. Den
ende tongifvande domaren vid
detta tribunal blef Juan de
Vargas, en man, som i Spanien
begått de gemenaste förbrytelser
och fördenskull måste köpa
Albas beskydd genom oförtröttad grymhet. Om en dom syntes honom för mild,
kasserade han den af egen maktfullkomlighet. Konung Filip visade honom största
erkänsla för hans blodiga, rättsvidriga förtärande.
Hela Europa, till och med Filips kusin, kejsar Maximilian II, uppfylldes af harm
öfver detta tyranniska mördande. Också de trognaste nederländarne, till och med de
nederländska rådgifvarne vid det spanska hoflägret knotade, men konungen upp-
rätthöll orubbligt skräckregementet. Nederländarne egde endast en förhoppning kvar,
nämligen att våldsamt afskudda sig det förhatliga oket.
Därpå räknade äfven Wilhelm af Oranien, hvars äldste son, student vid uni-
versitetet i Löwen, af spanjorerna bortförts till Spanien, hvarest de uppfostrade
honom till fiendskap mot sina föräldrar och sitt fädernesland. Wilhelm samlade en
liten här, h varmed hans broder grefve Ludvig den 23 maj 1568 vann en glänsande
seger öfver en spansk härstyrka vid Heiligerlee i Friesland.
Ferdinand Alvarez de Toledo, hertig af Alba.
Målning i Museum i Amsterdam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
