Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
440
H. VON ZWIEDINECK-SUDENHORST, MOTREFORMATIONEN I TYSKLAND.
skådeplatsen en personlighet, som inom kort vann större inflytande på sakernas
utveckling i Tyska riket än någon annan af de talrika furstarne. Han var liksom
Ferdinand II i enlighet med jesuitisk åskådning idealet för en kristlig furste, men
uppnådde detta på helt annat sätt än sin steiermarkiske svåger. »För den i andligt
afseende oerhördt inskränkte och viljesvage Ferdinands själ stodo jesuiternas läror
om en kristens och furstes plikter som hotande yttre lagbud. Fruktan för synden
och den genom synden ådragna fördömelsen var den mäktigaste driffjädern i allt
hans görande och låtande, och denna ökade hans karaktärssvaghet till den grad,
att han i regeln lät föreskrifva sig sina regeringshandlingar af andra för att slippa
undan allt ansvar. Hans fromhet var en rent yttre, andefattig och fanatisk fariseism
och förmådde ei
tvinga honom till all-
varlig själftukt och
samvetsgrann själf-
behärskning af sina
svagheter och sinn-
liga böjelser». Också
Maximilian af Bayern
var from och upp-
fylld af hela den in-
tolerans, som hans
samtid kräfde. Han
var afvogt sinnad mot
kättarne, likväl fri
från blind fanatism
och från den in-
skränkta hänsynslös-
het, hvarmed Ferdi-
nand II utförde allt,
som han trodde vara
Guds bud. Hans ka-
raktär var helt fri och
själfständig. Han be-
härskades ej af nå-
gon, ej ens af jesui-
terna, hvilka endast
i religiöst afseende
vunno herravälde öf-
ver hans själ. Hans
hof var ett af de i sina
lefnadsvanor mått-
fullaste i hela tyska
riket. Dryckeshjältar
och lättfärdiga män-
niskor fördrog Maxi-
milian ej i sin om-
gifning. Hans råd-
gifvare voro vana vid
strängt arbete. Med
deras tillhjälp ordna-
de han på det ända-
målsenligaste sätt sitt
lands förvaltning, öf-
vertygad om nödvän-
digheten af hvarje re-
gerings enhetlighet.
Feodala anspråk till-
bakavisade han på
det skarpaste.
När kejsar Rudolf
II 1607 uppdrog åt
hertig Maximilian att
återställa ordningen
i Donauwörth, där
tvistigheter uppstått,
som rörde sig om pro-
testanternas herraväl-
de i den lilla rikssta-
den, införde han ho-
nom själf i politiken.
Maximilian visade sig
uppgiften vuxen. Han
använde det medel, hvilket nästan alltid vinner framgång i politiken: tillräcklig, allt
förstummande våldsmakt i rattan tid. Han visade sig utanför staden med ett öfver-
raskande stort militäriskt uppbåd, intog densamma och behöll den som pant för
krigsomkostnaderna, hvilka naturligtvis aldrig betaltes.
Tilldragelsen visade de protestantiska furstarne, att motståndarne redan gjort stora
framsteg i sina rustningar. Denna insikt ledde till ingåendet af den protestantiska
unionen (1608). Medelpunkten för sträfvandena att åstadkomma ett förbund mellan
de evangeliska riksständerna blef Kur-Pfalz, främst till följd af Kristians af Anhalt infly-
tande, hvilken som administratör för öfre Pfalz gått i kur-pfalzisk tjenst, sedan han
redan förskaffat sig mångsidiga politiska erfarenheter. Han hade som 23-årig ung
man 1591 dragit till Frankrike i spetsen för en liten tysk hjälptrupp för att under-
stödja Henrik IV af Navarra i kampen mot den katolska ligan.
Kejsar Ferdinand II.
Kopparstick af C. Danck.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
