Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11 Karl V på höjden af makt. Hans fall. Uppgörelsen mellan de tyska partierna sinsemellan. 1547–1555
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414 TH. BRIEGER, REFORMATIONEN.
geliska kristendomen existensberättigande, har den gamla kyrkan - på grund af de
gynnsamma förhållanden, som yppade sig under de närmast följande decennierna -
varit i tillfälle att värja sig mot den ännu alltjämt mäktigt framträngande reforma-
toriska rörelsen, ja att återeröfra en stor del af det område, som beröfvats påfvekyrkan.
År 1555 skulle emellertid ingen med någon visshet hafva kunnat förutsäga en dylik
verkan. Vid en tidpunkt, då, för att blott erinra om en enda sak, det exempellösa
uppsvinget af den katolska principen icke kunde förutses, lågo ännu helt andra kom-
binationer inom möjlighetens gränser, då föreföll jämväl protestanternas förhoppning
att under årens lopp kunna afhjälpa fredens bristfälligheter vara mer än en fåfänglig dröm.
För att nå fram till en rättvis d. v. s. historisk värdesättning af freden få vi icke
lemna ur räkningen, att denna i det hela endast gaf en bild af de bägge partiernas
dåvarande maktställning inom riket. Efter den senaste tidens erfarenheter - d. v. s.
efter protestantismens segerrika krigiska framgångar och sedan kejsaren skilt sig från
sin världsmakt - kunde det gammalkyrkliga partiet icke längre tänka på att blifva
herre öfver sina motståndare. Å andra sidan hade det schmalkaldiska kriget för
protestanterna fördunklat framtidsutsikterna att kunna indraga äfven de andliga om-
rådena i en ny omgestaltning af riket på evangelisk grundval. För ögonblicket äro
de fördenskull tillfreds med betryggandet af sina nuvarande besittningar. I denna
själfförnoj samhet kommer då tillika den utmattning till synes, som efter dessa under
decennier utkämpade strider så småningom fått makt öfver dem. Den storartade
öfvervikt, som deras idéer ännu alltjämt ega, fyller dem icke med en städse frisk
kraftkänsla. Den insöfver de trötte; kunde de för att lugna sitt samvete säga till sig
själfva, att de dock med sin principiella seger i Augsburg i sanning vunnit någon-
ting stort, så tyckte de sig äfven åt framtiden kunna lemna ett stycke arbete.
Det var således den för tillfället rådande jämvikten mellan krafterna, som vid
denna tid för Tyskland omöjliggjorde en slutgiltig lösning af religionsfrågan.
Det var blott en preliminär afslutning, som vanns, ett resultat, som fyller oss med
vemod. Ty hur oansenligt ter det sig icke, när det jämföres med de glada förhopp-
ningar, hvarmed det unga Tyskland en gång fylkade sig kring Martin Luthers fälttecken.
Men vi få icke låta leda oss af en stämning. Låtom oss hellre till slut försöka
att historiskt begripa de resultat, som år 1555 uppnåtts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
