- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden 1500-1650 /
303

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - KAMPENS TID 1525–1555 - 7 1525 års revolution och reformationen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KAMPENS
TID

1525-1555

Nicolas Basses boktryckarmärke.

7. 1525 års revolution och reformationen.
Som vi sett, greps Luther redan på Wartburg af en aning, att Tyskland skulle
blifva hemsökt af en väldig omstörtning. Att uppror och resning bland menige man
vore att befara, hade - som vi äfvenledes i det föregående lagt märke till - varit den
ledande tanke, hvaraf riksregering och ständer redan från 1522 läto bestämma sig i sitt
förhållande till den religiösa rörelsen. Till och med den nya riksregeringen i Ess-
lingen, hvilken nästan uteslutande bestod af anhängare till det gamla, lät i den förut
nämnda kritiken af kejsaren den anmärkningen inflyta, att förintandet af den för-
hoppning, som man satt till riksdagen i Speier, måste lända riket till svår skada:
ty det vore »förvisso att förmoda och befara, att menige man, som redan för öfrigt
vore orolig vid denna tid, skulle uppresa sig till stort uppror och buller».
Så bedömde härskarne situationen i september 1524. Ett hälft år senare var det
uppror, som man i alla läger förutsett men hvaremot likväl ingen träffat nödiga
anstalter, i full gång, »den största folkresning - för att tala med Friedrich von
Bezold - som vårt folks historia hittills har att omtala».
Denna revolution har utan tvifvel framgått ur den reformatoriska rörelsen. Allt-
ifrån början hafva Luthers motståndare ställt honom till ansvar för bondeupproret,
såsom han ju redan för många år sedan förutsagt. Hertig Georg af Sachsen kallade
i ett bref till sin svärson Filip af Hessen upproret »frukten af det lutherska evan-
geliet», hvaremot landtgrefven invände: »Att upproret kommit från de lutherske,
det går jag ej in på; ty det kan aldrig bevisas; man känner nämligen väl till, hvar-
ifrån upproret har kommit. Så för ej evangelium, hvilket Luthers lära måste kallas,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:09:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/4/0333.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free