Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4 Reformatorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFORMATORN.
259
»de andliga bristerna»
återstår att omnämna.
Det innehåller en fordran
på »en god, genomgripan-
de reformation» af uni-
versiteten: »ty här skall
den kristliga ungdomen
och vårt ädlaste folk för-
beredas och uppfostras.»
Man skulle härvidlag
icke se på antalet utan
sända blott »de allra
skickligaste» till univer-
siteten. Men själfva stu-
dierna borde här ställas
på en helt ny grund-
val, i synnerhet de ju-
ridiska och teologiska.
Hvad de förra angår,
måste den skändliga
»andliga rätten», från
hvilken påfven i sitt öf-
vermod ju själf emanci-
perat sig, från grunden,
från den första bokstaf-
ven till den sista, utplå-
nas.» Men den världs-
liga rätten, som blifvit
nästan »en vildmark»,
borde förenklas. De teo-
logiska studierna skulle
grundas, icke på medel-
tidens skolvisdom, utan
så mycket mera på den
heliga skrift. Ja, äfven
ide lägre skolorna borde
man undervisa om evan-
gelium och ej endast
cbenSfoelödit
feber
Eono
licben franoes
beflerunng
E^arrinus
lowber
IBittenberg
Reproduktion - i förminskad storlek - af titelbladet till Luthers skrift:
An. den christlichen Adel deutscher Nation von des christlichen Standes Besserung.
meddela det åt de unga
gossarne: ty »Gud gifve, att h varje stad också hade en flickskola, där flickorna en
timme om dagen finge höra evangelium, vare sig på tyska eller latin.» Nu är det
bara »ett enda bedjande och sjungande» i skolorna!
Bland de till sist behandlade »världsliga bristerna» vill Luther blott fästa
uppmärksamheten vid några missförhållanden i det offentliga lifvet, om hvilkas afskaf-
fande den världsliga öfverheten med sitt höga och ansvarsfulla ämbete borde låta
sig angeläget vara. De äro följande: den oerhörda lyxen i fråga om utländska
kläden och specerier, som drogo penningar ur de tyska landen; ockret med penningar,
som alltjämt tilltager, och handelssällskapen, såsom Fuggers hus, h vilka »under en
mansålder samla ihop så stora kungliga förmögenheter», utan att man kan förstå, hur
det med rätta kan tillgå (likväl tillfogas härvid: »det öfverlemnar jag åt de världs-
kloke att utreda»; han har som teolog »icke annat än det anstötliga, onda skenet att
anmärka på.») Han slutar med några allvarliga ord om »frossandet och drickandet,
den särskilda last, för hvilken vi tyskar äro i vanrykte i främmande land», och om
ungdomens förförelse till okyskhet. »Ungdomen har ingen, som sörjer för den. Myn-
digheternas gagn är därvidlag lika med noll, fastän detta likväl borde vara deras
förnämsta omsorg. De vilja regera vidt och bredt och likväl ej vara till någon nytta.
O, hvilket sällsynt villebråd skall ej fördenskull en herre och en öfverhetsperson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
