Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6 Påfvarnes furstendöme
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
K. BRANDI, RENÄSSANSEN.
Pinturicchio, dekorationer och
allegorier öfver de fria konsterna.
partamento Borgia
Vratikanen i Rom.
genom sina älskarinnors och sina döttrars oskärade munnar bortskänkte hvarje gunst.
Knappt var kardinal Rodrigo Borgia upphöjd till påfve, förrän han skyndade sig
att göra sin unga vackra väninna Julia Farneses broder till kardinal samtidigt
med Cesare Borgia, hans egen son ur förbindelsen med Vanozza Catanei (1493). De
samtida voro vana vid mångt och mycket, och bastarder fanns det vid alla hof,
men barn till präster kunde icke så lätt genom skamliga legitimationsbevis blifva
upphöjda i adligt stånd, och det kräfdes ansenliga förläningar af kyrkogods, innan
det ädla huset Este i Ferrara i sin familj upptog påfvedottern Lucrezia Borgia (1502)
Hennes broder Cesare hade redan två gånger gjort den 24-åriga systern till änka; den
förste af hennes män gjorde han ärelös och beröfvade honom hans lilla furstendöme; den
andre lät han öfverfalla i själfva Vatikanen, och när den sårade syntes komma sig, lät
han strypa honom. Så framträder då Cesare Borgia som den rysligaste af dessa »påfve-
familjers» simpla personager. Knappt vuxen, uppgaf han åter värdigheten af kardinal
och ärkebiskop för att förbinda sig med en prinsessa af Navarra och i hägn af
Frankrike, med hjälp af fadern, som aldrig vägrade sitt bistånd, med en obeskrifligt
brottslig kallblodighet grunda ett furstendöme. Den ene efter den andre af de små tyran-
nerna inom Kyrkostaten måste vika för hans trupper eller hans gendarmer. Så helt för-
gapad var tiden i glans och framgång, att Cesare Borgia hos många mötte omätlig be-
undran,- han var lika dristig och fräck, som hans fader syntes rik, vacker och förförisk.
Mot slutet af 1400-talet hade maktfördelningen i Italien ofantligt förenklats. Lom-
bardiet var deladt mellan republiken Venedig, hertigdömet Milano och de små furste-
husen Gonzaga och Este. Öfver Toskana härskade staten Florens, hvarmed äfven
Pisa, Arezzo, Pistoja jämte oräkneliga småstäder voro införlifvade; en viss betydelse
egde också Siena. I öfrigt gällde de vida områdena från Pos mynning till konunga-
riket Neapels gräns såsom Kyrkostatens. Däri lågo talrika mindre länsfurstendömen,
gamla herredömen och signorier af yngre datum. Om dylika herrevälden tvistade
baroner och kardinaler, påfvar och nepoter. Cesare Borgia var på god väg att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
