Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skandinaviska och ryska koloniföretag utom Europa (Harald Hjärne)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SKANDINAVISKA
OCH RYSKA
KOlONltöRElÄG
UTOPI EUROPA
Harald Hjärne
I högre grad än någon af de tyska makterna hafva Sverige och Danmark del-
tagit i den äldre kolonialpolitiken, ehuru de snart måste träda tillbaka för Nederlan-
dens och Englands kraftigare försteg. De hafva likväl båda efterlemnat betydande
spår i den allmänna europeiska odlingens framträngande till främmande världsdelar.
För de skandinaviska rikena var det därjämte utmärkande, att deras välden ut-
sträckte sig till stora obegränsade områden, som endast genom en fortsatt kolonisa-
tion i bosättningens eller handelssamfärdselns intressen kunde tagas i anspråk för
statsmaktens räkning. För Sverige gällde detta om landvidderna på ömse sidor
om Bottniska viken upp emot Ishafvet och Hvita hafvet, för Danmark om de norska
kustlanden och deras omedelbara fortsättningar utmed samma haf, vidare om de
gamla arktiska nybygderna i väster, Island (med Färöarne), Grönland, dit den mot
slutet af medeltiden förlorade vägen först långt fram i den följande perioden kunde
återfinnas. Genom skandinavernas utbredning och verksamhet i dessa öde trakter
vidgades efter hand den geografiska kunskapen. Längre bort i väster och öster, till
och med i sådana farvatten, som lågo deras egna land närmast, t. ex. omkring
Spetsbergen och andra nyfunna ögrupper, öfverflyglades de likväl af holländarnes
och engelsmännens högre utvecklade företagsamhet och sjöfartskonst.
Ryssarne befunno sig i ett geografiskt läge, som liknade de skandinaviska fol-
kens, men företedde vida större utvidgningsmöjligheter än deras. Såväl åt norr, när-
mare till hafskusterna, som åt nordöst fram emot de glest befolkade asiatiska land-
vidderna hade den novgorodska kolonisationen, hufvudsakligen för pälsjaktens skull,
brutit sig väg ända från den äldre medeltiden. Sedan Novgorod med därtill hö-
rande områden och anspråk hemfallit under de moskovitiska storfurstarnes välde,
och i synnerhet sedan de stängande tatariska kanaten omkring Volga och Kama
dukat under för de ryska vapnen, öppnades nya banor till bragder och byte för de
laglösa äfventyrare, som under namn af kosacker än ställde sig i enskilda handels-
företags tjenst, än med eller utan befogenhet åberopade tsarens fullmakter för att
bekämpa de sprängda tatarhärarnes återstoder och utkräfva skatt i pälsverk af un-
derkufvade infödingsstammar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
