- Project Runeberg -  Världshistoria / Nya tiden 1500-1650 /
90

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5.9. England blir världsmakt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

90

J. VON PFLUGK-HARTTUNG, UPPTÄCKTS- OCH KOLONIALHISTORIA.

det i början illa för det oro-
liga brushufvudet, så att han
till och med tänkte på att
begå själfmord. Det var
fransmannen Dupleix’ eröf-
ringsplaner, som då satte
svärdet i hans hand. Snabbt
avancerade häri till kapten,
eröfrade genom en djärf öf-
verrumplingArcot och försva-
rade det segerrikt trots gna-
gande hunger i två månader
mot en belägringsarmé. Det
var en afgörande bragd, som
kom de hittillsvarande krä-
marne att framstå som hjäl-
tar. Clive öfvergick till an-
grepp och ledde engelsmän-
nen nästan öfverallt till se-
ger. Fredspreliminärerna ut-
föllo också till deras fördel.
Nu återvände Clive till fä-
derneslandet, där han erhöll
ett glänsande mottagande
men på kort tid förslösade
sina tillgångar, hvarför han
återinträdde i kompaniets
tjenst. Han kom i rattan tid.
Naboben af Bengalen trodde
sig kunna fördrifva främ-
lingarne och hade 1756 er-
öfrat Kalkutta. I ett djärft
tåg framträngde Clive med
900 engelsmän och 1500 se-
poys genom djunglerna, ka-
stade sig öfver den tjugu
gånger starkare fienden, åter-
tog Kalkutta, marscherade
mot fiendens hufvudstad och
tvang honom att ingå på en
ofördelaktig fred.

Hittills endast soldat, blef Clive nu en politiker, för hvilken kriget blef ett medel
att nå vissa mål. Som politiker förblef han icke så fläckfri, som han varit som
soldat. Kallt beräknande, intog han den ståndpunkt, som den krassa nyttan anvisade
honom: att undantränga de europeiska medtäflarne, att bekämpa och behärska asia-
terna med deras egna medel. Rätt och ära, tro och heder blefvo då likgiltiga begrepp, hvarje
medel tillåtet. År 1757 stod han vid Plassey med endast 3200 man, bland hvilka funnos
1100 engelsmän, emot nabobens af Bengalen 50,000 indier. Oförskräckt angrep han,
och innan kvällen var hela den fientligao hären skingrad. Slaget lemnade engels-
männen besittningen af det rika Bengalen. Å mer än hundra fartyg fördes den andel af
bytet, som tillkom regeringen, till Kalkutta. Clive blef guvernör öfver alla engelsk-
bengaliska besittningar.

Nu försökte Stormogul uppresa sig mot den väldigt tillväxande grannmakten,
men vid Clives annalkande togo hans trupper till flykten. För att blidka den väldige
segraren tilldelade han honom den årsskatt, som kompaniet hade att betala för sitt
landområde, så att Clive föreföll att vara sina egna herrars länsherre. Äfven frans-
männen blefvo drifna på flykten, och mellanhafvandet med holländarne slutgiltigt

Ostindiska kompa-
niets hus i London.

’ Efter ett gammalt holländskt kopparstick.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:09:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/4/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free