Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5.7. Hollands storhet och tillbakagång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HOLLANDS STORHET OCH TILLBAKAGÅNG.
71
förminskade inkomsterna, ja helt och hållet förstörde vinsten. Mellan 1611 och 1634
inträffade detta till och med tretton gånger. Den nederländska segheten öfvervann
alla växlingar, stamaktiernas värde steg till den. grad, att de, som voro utställda på
3,000 gulden, vissa tider betaltes med 18,000 gulden. Kapitalet ökades, och äfven
staten höjde sina fordringar vid förnyandet af koncessionen. Kompaniets framgångar
föranledde grundandet af det västindiska sällskapet, som visserligen gjorde mindre
framsteg.
I början medförde rikedomen de lyckligaste följder för Nederlanden. Industri,
åkerbruk, konst och vetenskap uppnådde en hög blomstring. Den, som i Europa
ville glädja sig åt vackert inredda bostäder, lära känna ett lysande sällskapslif och
tillegna sig fina umgängesseder, måste vid den tiden begifva sig till Haag eller Arn-
sterdam. Vetenskap och skön konst blomstrade: Rembrandt skapade sina under-
Narrkåpan.
Karrikatyr öfver tulpansvindeln 1637.
bara målningar, i regentporträtten från denna tid kom det fulla själfmedvetandet till
.uttryck af ett folk, som styr sig själft. Universitet i Leyden blef en medelpunkt för
det lärda Europa. De nya lifsvillkoren skapade nya läroämnen, t. ex. folk- och sjö-
rätt. År 1609 offentliggjorde Hugo Grotius sin skrift Mare liberum sive de jure qaod
Batavia competit ad Indica commercia, hvari han framställde läran om hafvets frihet.
Visserligen tänkte han i främsta rummet blott på att försvara sin nations anspråk
på sjöfarten i öppen sjö, men han blef därjämte förkunnaren af ett nytt politiskt och
juridiskt evangelium. Mercators förbättring af kartframställningen gaf impulsen till
inrättandet af en förträfflig kartografisk anstalt, som blef en gemensam affär för hela
Holland. Filantropien drog fördel af de skatter, som strömmade in: holländska
änke- och pupillkassor blefvo förebilder för hela världen.
Men ett folk förmår icke länge hålla sig uppe på en sådan nivå. Det hänsyns-
lösa i det holländska temperamentet tog endast alltför snart öfverhand. Svåra ankla-
gelser riktades mot kompaniet. Det ockrade på infödingarne i kolonierna, bedrog
dem och utsög dem utan att göra det ringaste för att höja dem i moraliskt och
andligt afseende. Man begärde strängare statskontroll. Omkostnaderna växte; man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
