Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5.6. De nordliga upptäckterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NORDLIGA UPPTÄCKTERNA.
59
följder. Tyvärr föll den energiske mannen i förtid genom förräderi i en strid mot
spanjorerna vid kusten af Marokko.
Drottning Elisabeth af England .var alltför mycket upptagen af andra plikter för
att kunna hysa ett högre intresse för aflägsna sjöfärder. Hennes efterträdare, Jakob I,
hade visserligen ojämförligt mindre energi, men på hans tid lefde Sir Thomas Smith
och Sir John Wolstenholme, två lika kloka som dådkraftiga fosterlandsvänner, hvilka
togo upp det gamla problemet och anbefallde ett vidare framträngande på den af
Frobisher och Davis antydda vägen. I Henry Hudson, som rest genom Grönland
och lyckats kartlägga den ström, som nu kallas Hudsonfloden, fann man rätte man-
nen att utföra denna plan. Denne nådde äfven in i det djupt inträngande hafsbäc-
ken, som vi känna under namnet Hudson-Bay. Den vikliga upptäckten skulle icke
Holländare, tillhörande Barents-
expeditionen, på Novaja Zemlja.
Ur de Veer, The three voyages of
William Barents to the arclic regions.
lända honom själf till välsignelse. Till följd af en hård och på umbäranden rik
öfvervintring hade nämligen manskapet blifvit uppstudsigt, och när Hudson strängt
gick till rätta med dem, ulbröt ett myteri, i följd hvaraf han med sin son och några
trogne i en öppen båt prisgafs åt alla farorna på detta barska och stormiga haf.
Det skedde år 1611. Ingen underrättelse om de olycklige har mera nått västerut,
ehuru man i hemlandet raskt utsände en hjälpexpedition, hvilken äfven uppnådde
det amerikanska inhafvet, men endast förde med sig den falska uppfattningen, att
det förefunnes ett samband mellan Hudson-Bay och Söderhafvet.
William Baffin var, som Barenls, en lika offervillig som anspråklös man. Han
kände af egen erfarenhet de grönländska farvattnen och var en skolad astronom.
1615 ställde han sig under Bylots öfverbefäl och ledde hans flaggskepp »Discovery»
i de isuppfyllda sunden och vikarne ulan att dock lyckas tränga förbi Sout-
hamplonön, belägen vid norra inloppet till Hudson-Bay. Och här gjorde han en
nedslående iakttagelse. Flodvågen kom icke, som Button hade påstått, från Stilla-
hafs-sidan ulan i slället från Atlanten. Under inlrycket af detta faktum beslöt man
att återvända. Dock var denna nyktrare åskådning ännu icke någon genomgripande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
