Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
Viktigare historiska data
- 1216-1251 e.kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
696
1216 Konung Henrik III af England
(f 1272). Strider med de stora läns-
herrarne.
1217 Dör Walther von der Vogelweide på
Wartburg.
1220 Svenskt korståg till Estland.
1222 Genom konung Andreas II:s »Gyllene
bulla» lägges grundvalen till Ung-
erns författning.
1223 Franciskan-orden instiftas.
- Konung Valdemar II af Danmark,
som besatt Holstein och Mecklen-
burg, tillfångatages af Henrik af
Schwerin och måste afstå från de
tyska områdena.
1224 Fredrik II instiftar i Neapel den
första egentliga universitets studi-
orum.
1225 Öselbor ödelägga Sveriges östkust.
1226 Strider mellan kejsaren å ena sidan
och påfven och de lombardiska stä-
derna å den andra.
- Konung Ludvig IX, den Helige, af
Frankrike (f 1270). Fredlig utveck-
ling. Universitetet i Paris upp-
blomstrar.
1227 Påfven Gregorius IX (f 1241) bann-
lyser kejsaren.
- Konung Valdemar II besegras vid
Bornhöved.
1228 Under det femte korståget blir kejsar
Fredrik II krönt till konung i Jeru-
salem.
1229 Tyska orden uppträder i Preussen.
Högmästaren Hermann von Salza.
1230 Fred i San Germano mellan kejsar
Fredrik II och påfven Gregorius IX.
- Den yngre Eddan på Island och is-
ländsk historieskrifning. Sturlunga-
åldern.
- Leon återförenas med Kastilien.
Konung Ferdinand III eröfrar Cor-
doba och Sevilla.
- (-1283) Preussarne underkufvas af
Tyska orden. Hermann Balk, Tyska
ordens förste landtmästare.
- Eike von Repgow författar »Sachsen-
spiegel». Kurfurstekollegiet omtalas.
1231 Riksdag i Worms. Furstarnes lands-
höghet erkännes. Jämte riksständer
börja landtständer framträda.
- Universitetet i Cambridge upprättas.
1232 »De sicilianska konstitutionerna» göra
Fredrik II:s syditalienska rike till
Europas första moderna monarki.
1235 Kejsar Fredrik utfärdar en lag om
landsfred på riksdagen i Mainz, det
första offentliga kungörandet af en
rikslag äfven på tyska språket.
1235 Födes enligt traditionen Jacob van
Maerlant (f 1300), den nederländska
poesiens fader.
1236 Strid mellan Fredrik och de lom-
bardiska städerna. Ezzelino da Ro-
mano.
- Konrad IV blir romersk konung.
Utfärdar 1240 en urkund på tyska
språket.
1237 Fredrik besegrar de lombardiska stä-
derna vid Cortenuova.
- Svärdsriddarne utvidga Tyska ordens
område ända till Estland.
1239 (-1250) Fredriks kamp med påfve-
dömet.
1240 Tatarerna i Ryssland. Kiev förstöres.
Den ryska kulturen går under.
- Håkan Gamle afslutar inbördeskri-
gen i Norge.
1241 Den gula faran: mongoldrabbningen
vid Liegnitz. Ryssland förblifver i
mongolernas våld.
- Förbund mellan Hamburg och Lii-
beck.
- Jutlands lagbok.
1244 Uttrycket Parliamentum kommer i
bruk i England.
- Augustin-orden instiftas.
- Jerusalem för alltid i muhammeda-
nernas våld.
1245 Konciliet i Lyon under presidium af
påfven Innocentius IV (1243-1254)
af sätter kejsaren.
1246 Henrik Raspe, motkonung i Tysk-
land (f 1247). Med honom utslock-
nar det landtgrefliga huset i Tim-
ringen. Landet sönderfaller i Meis-
sen och Hessen.
- Huset Babenberg i Österrike ut-
slocknar.
1247 Wilhelm af Holland, motkonung i
Tyskland (f 1250).
1248 Grunden lägges till domen i Köln.
- (-1254) Det sjätte korståget. Lud-
vig IX af Frankrike för ett olyck-
ligt krig mot Egypten.
1250 Morerna inskränkta till Granada.
- Robert af Sorbon stiftar det teolo-
giska kollegiet i Paris (Sorbonne).
- Konrad IV (t 1254) eröfrar Neapel.
- Folkungarne i Sverige (-1364).
1251 Ottokar (sedan 1253 konung af Böh-
men) rycker till sig herraväldet öfver
Österrike. En stor östtysk statsbild-
ning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
