Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Början af det franska herraväldet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
borttog de stora baronernas mynträtt, underkastade adlige tvärt emot deras stånds
gamla företrädesrättigheter tortyr och förbjöd till och med, åtminstone tidtals, torne-
riiigar och andra vapenlekar, för att icke nationens krigiska resurser skulle dragas
ifrån kriget och landets försvar, d. v. s. från kronans syftemål och intressen. Hela
landet åter suckade under ett dittills okändt skattetryck, utöfvadt af konungamakten
med hjälp af den af Filip nyorganiserade »räknekammaren» (chambre des contes),
det högsta finansielle ämbetsverket. Därtill kommo pålagor på landets produkter,
omväxlade med utförselförbud, myntförsämring m. m. dylikt. Till och med i de
skilda ståndens privatlif ingrep konungamakten genom lyxförbud. Att kronan i
enstaka fall inkallade representanter för de municipala myndigheterna medförde i
själfva verket en ökning af hennes maktbefogenhet, i det hon begagnade sig af stånden
som motvikt mot feodalismen.
Bakslaget mot detta våldsregemente fick redan konung Filip IV själf erfara i
upprepade oroligheter och antidynastiska sammansvärjningar bland adeln, men än
mer efter hans död (den 29 november 1314) hans äldste son och efterträdare Ludvig X.
Denne fann sig tvungen att offra flere af faderns förnämsta verktyg för det allmänna
missnöjet, äfvensom att i de olika provinserna göra adeln väsentliga eftergifter, egnade
att återinföra det tillstånd, som rådt under Ludvig IX. Visserligen kunde därigenom
den allmänna, för konungamakten gynnsamma utveckligen icke skrufvas tillbaka.
Vid Ludvig X:s tidiga bortgång (den 9 juli 1316) saknades för första gången sedan
Capetingerna buro Frankrikes krona en manlig arfvinge i rätt nedstigande led. Med
förbigående af hans dotter, som godtgjordes med Navarra, uppsteg hans närmaste
broder, Filip V, på tronen, och då denne redan 1322 afled, i sin tur endast efter-
lemnande döttrar, den ende kvarvarande brodern, Karl IV.
De båda siste Capetingerna, som mera liknade fadern än Ludvig X, togo åter
fastare grepp i regerings ty glarne, men sökte samtidigt stå i godt förhållande till
nationen. Detta kom Filip V till godo, när han sökte betrygga konungadömets makt
genom att göra kronans egendom oförytterlig och återtaga tidigare skedda förläningar.
Konung Karl IV hade satt sig höga mål före. Han hoppades att med understöd af
’påfvedömet, som stod i beroende af honom, kunna i täflan med Ludwig Bayraren för
sig vinna det romerska konungadömet, en förhoppning, som visserligen slog fel. Å
andra sidan syntes svagheten hos konung Edvard II af England öppna möjligheten
att rubba Englands arfsrätt till sydvästra Frankrike. Konungens korta regeringstid
hindrade honom visserligen att fullfölja dessa sina planer; äfven han nåddes af en
förtidig död (den l februari 1328), och han efterlemnade inga barn. Hans gemål
befann sig emellertid i väntans dagar, och under tiden öfvertogs regeringen af Filip
af Valois, son till en af Filip III:s yngre söner; men sedan drottningen nedkommit
med en dotter, tillerkände landets pärer Filip kronan, därmed tillbakavisande de
anspråk, som framställdes af Edvard III af England, Filip IV: s dotterson. Då de
sålunda gåfvo företrädet åt en afkomling på manssidan framför en närmare befryndad
på kvinnosidan, handlade de i öfverensstämmelse med de grundsatser, som gjorts
gällande vid de båda sista tronledigheterna, men leddes dessutom helt visst af nationella
bevekelsegrunder. Dynastien Valois efterträdde sålunda Capetingernas hus. I vår
framställning vända vi oss emellertid närmast åter till Filip IV för att i ett särskildt
kapitel närmare betrakta dennes strid med påfven Bonifacius VIII och följderna af
denna sammandrabbning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
