- Project Runeberg -  Världshistoria / Medeltiden /
71

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9. Frankiska riket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder
1. Konung Childebert II. 2. Konung Theodebert I. 3. Triens (egentl. en tredjedels aureus från den senare romerska

kejsartiden) från Köln. 4. Triens från Dorestad. 5. Antenor, patricius af Marseille. 6. Triens från Lausanne.

7. Triens från Trier. 8. Konung Chlodvig II.


Mynt från den merovingiska tiden. Originalen i Königl. Münzkabinett i Berlin.


öfvergå till Burgund. Det var tydligt, att Brunhild numera framträdde som Austrasiens
härskarinna. Då Chilperich en gång var på jakt, blef han nedstucken, så att Guntram
numera var den ende återstående af de fyra bröderna. Hos Chilperich funnos
det merovingiska husets egenskaper förenade: begär att ega och härska, grymhet,
våldsamhet, bakslughet, nyckfullhet och en sinnlig njutningslust, som gjorde honom
till en lekboll för en kvinnas lidelser. I det afseendet var han den förste i en lång
rad af franska konungar.

Chilperichs plötsliga död satte hans rike i fara, ty han efterlemnade blott en gosse
på fyra månader, den hatade Fredegundas son. Redan närmade sig austrasierna för
att taga hans lif, då Guntram af omsorg om släktens upprätthållande tog sig an
barnet. Under dessa förhållanden vaknade de neustriska stormännens
själfständighetssträfvanden till lif. De upphöjde den unge Chlotar II (584–628) till konung och
ålade alla städer i riket att svärja honom och Guntram trohetsed. Därmed var Guntram
släktens och på sätt och vis hela det förenade rikets öfverhufvud. Men han
visade sig icke vuxen denna ställning. Austrasien stod emot Neustrien och Burgund,
och i Aquitanien höjdes upprorsfanan af en föregifven medlem af Merovingernas
hus, Gundovald, som erhöll understöd af austrasier, missnöjda stormän och kejsaren.
När denne hade betydande framgång, lät Guntram kalla till sig brorsonen Childebert
och öfverlemnade till honom sin kungliga lans med dessa ord: »Detta är tecknet,
att jag till dig öfverlemnar hela mitt rike. I kraft häraf må du draga ut och
underlägga dig mina städer liksom dina egna.» Denna förening af de merovingska
vapnen framkallade ett ögonblickligt omslag. Samma stormän, som hade skjutit fram
Gundovald, förrådde honom nu för att rädda sig själfva. Han träffades af en sten,
så att han störtade till marken, hvarpå han mördades. Under den allmänna oredan
sökte Guntram återställa ordningen, så godt sig göra lät, och tygla den upproriska
adeln, biskoparne och de hätska konungamödrarne Fredegunda och Brunhild. Men
hans planer på medregentskap rönte motstånd, och han drog sig därför åter tillbaka,
vankelmodig som han var.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:07:33 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/2/0099.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free