Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sid.
16. Härväsendets utveckling..............462-470
Länsväsend^ och riddarväsende. Städernas fotfolk. Beväpning. Krutets upp-
finning. De enskilda nationernas krigsväsen: tjecher, spanjorer, fransmän,
tyskar, schweizare och italienare.
17. Finanser och skatteväsen..............470-474
De tyska konungarnes och furstarnes hjälpmedel. Städernas finansväsen.
Franskt ocfy engelskt beskattningssystem.
18. Riddarvasendets slut................ 474-479
Riddare och väpnare. Tornerspel. Ståndets sociala tillbakagång. Riddarborgen.
19. Den jordbrukande befolkningen............479-484
Helfrie och ofrie. Landböndernas stånd. Bondhemmanet. Sociala förhållanden.
Tillståndet i Frankrike och England. Det inre af en tysk bondgård. Lifvet
i byn.
20. Städer och borgerskap.......... . ._ . . .485-492
Städernas försvarsverk och inre anordning. Torget. Borgarens hus. Städernas
rättsliga ställning. Patricier och gillen. Köpmansståndet och handtverket.
Mästare ock gesäller.
21. Åkerbruk, näringar och handel........... . 492-502
Den ekonomiska produktionen. Bergsbruk, industri, handtverk och konstslöjd.
Den internationella handeln. Förbindelser med Orienten. Marknaderna. De
flandriska städerna. Den italienska transitohandeln. Hansan och de sydtyska
städerna. Penningväsen och banker. Judarne.
22. Privatlifvet under medeltiden . ............ 502-510
Familjelif och äktenskap. Arbetsdagar och helgdagar. Lekar och lustbarheter.
Mat och dryck. Kokkonsten under medeltiden. Dräkter och moder. Bad.
Sjuklighet och dödlighet.
23. Undervisning och vetenskap.............510-519
Stadsskolorna. Universiteten: Paris, de italienska städerna, Oxford, Gambridge,
Böhmen, Polen och Tyskland. Lifvet vid universiteten. Skolastiken.
Framstående lärde: Abelard, Albertus Magnus, Thomas af Aquino, Johannes
Duns Scotus. Rättsvetenskap och naturvetenskap.
24. Nationell litteratur................519-531
Frankrike: ridderlig och borgerlig diktning. Begynnelser till ett drama.
Prosaförfattare. Spanien. Italien: Dante. Den gudomliga komedien.
Tyskland: berättelser och lärodikter. Romanen. Satiren. Mästersången.
Fastlagsspel. England: det gemensamma språket. Chaucer.
25. Den gotiska konsten................531-541
Den gotiska stilens element. Byggnadskonsten i Frankrike, Spanien, England
och Tyskland. De stora domerna vid Rhen. Byggherrar. Sammanslutningar
mellan byggnadsarbetare i Bauhiitten. Italien. Profana byggnader. Skulpturen.
Målarkonsten: den gamla Kölnskolan. Gentaltaret. Hans Memling. En ny
kulturperiod.
IV. Nordiska folken (Nils Höjer).
1. Skandinaverna under vikingatågen ...........545-549
De tre folkens inbördes fejder och krigståg mot andra folk. Den kristna
missionen i Norden. Islands bebyggande.
2. Sverige under täflande konungaätter. Folkungarne ..... 549-556
Inbördes krig. Ståndsbildning och lagstiftning. Kloster och kyrka. Linköpings
möte. Birger jarl, lagstiftning, krigståg mot öster. Tyskarne i Sverige.
Valdemar och Magnus Ladulås. Kyrkans stigande makt. Det världsliga frälset.
Gottland. Torgils Knutsson. Fejd mot Novgorod. Kyrkoreduktion. Birger
och hans bröder.
3. Danmark under Sven Estridssons ätt. Valdemarernas tid . . 556-559
Inbördes fejder och förhållande till Tyskland. Knut Lavard. Absalon och
Valdemar den Store. Valdemar Sejr. Dansk historieskrifning. Valdemars
söner. Erik Klipping och Danmarks Magna Gharta. Striden j med kyrkan
och Norge. Erik Menved.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
