Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Den hellenistiska kulfurens första århundrade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Kallimachos äfven med poesi. De tider, då »alexandrinsk» var ett slagord för
pedantisk lärdom och lärd quasipoesi, äro längesedan förbi, man har lärt sig att fatta
djupet hos alexandrinsk forskning och finheten hos alexandrinsk diktning. Denna
diktning är visserligen efterbildning i epos, och vi skulle knappast beakta Apollonios’
från Rhodos Argonautika, om vi egde äldre dikter om ämnet, men Theokritos verkar
än i dag frisk som fordom. Visserligen »har det icke fallit honom in att bringa
herdepoesien till världen, hans herdar dofta högst naturligt af bock», säger Wilamowitz.
Genom ett af de stora papyrusfynden hafva Herondas’ mimer kommit i dagen; äfvenledes
genom sådana fynd har vår kännedom om Menandros’ komedier fått en icke anad
tillökning och utvidgning. Han undandrog sig den förste Ptolemaios’ kallelse och
förblef sin fädernestad Athen trogen. Den attiska komedien utvandrade icke till Alexandria.
Alexanders, diadochernas och epigonernas tid var en väldig tid, och män af skarp
iakttagelse, mästare i ord och i framställningens konst hafva stadfäst dess minne.
Huru legenden omedelbart och samtidigt med de verkliga händelserna uppstår redan
under stora personligheters lifstid, det vet enhvar af Fredrik den Stores historia.
Redan under lifstiden var Alexander på detta sätt omgifven af legendens rankor, delvis
helt säkert med hans goda minne och enligt önskan. Vi finna spår af detta redan hos
Kallisthenes från Olynthos, Aristoteles’ systerson, som ännu icke anade sitt tragiska öde.
Denna legendbildning möter oss groteskt öfverdrifven hos Onesikritos från Astypalaia.
Den säkra grunden för ett militäriskt bedömande af den store konungen lade den förste
konungen af Egypten, Ptolemaios, son af Lagos, och Aristobulos från Kassandreia gaf lif
och färg åt bilden med sitt intresse för skildringen af de genomtågade landen. Mot
denna historia om Alexander, som var afpassad för Makedonien, trädde hos Kleitarchos
den hellenistiska uppfattningen i förening med en viss svaghet för det
uppseendeväckande, för hvilken redan Onesikritos. visat sig eftergifven, med en glänsande
form och i ett konstrikt språk. Efter konungen följde hans stora fältherrar, och
om diadochernas gestalter stå lefvande inför våra ögon och vi med full säkerhet
kunna utreda dessa årtiondenas intrigspel, så hafva vi för detta att tacka den
mästerliga framställning, som Eumenes’ landsman och vän, Hieronymos från Kardia, gaf
åt diadochperiodens historia. Med det grekiska moderlandets historia sedan
Epamei-nondas’ dagar hade Duris, envåldshärskare på Samos, sammanflätat Alexanders och
hans efterföljares historia på ett sätt, som verkade sentimentalt och teatraliskt. För
epigonernas historia står Phylarchos’ framställning i motsats till Aratos’ memoarer.
Phylarchos, som var en beundrare af Kleomenes af Sparta, förhöll sig kritiskt
gentemot Aratos, men är därför också utsatt för kritik af Polybios, som hade uppvuxit
i den genom Aratos grundlagda acheiska politikens ledande grundtankar. Ur
aristo-telisk forskningsanda hade ytterligare framsprungit ett arbete af Dikaiarchos från
Messana, Greklands första kulturhistoria, men däremot leder oss Hekataios från Abdera
med sin egyptiska forskning och sitt egyptiska skriftställen direkt in i hellenistiska
förhållanden. Var det här ._^^^^^^_.
en grek, som i Egypten .^ÉIIHPIi^Hl^, för Eg>’Pten ocn Alexan-
gjorde sig hemmastadd ^jÉÉP^^^iBg^HH^.: dria. Inom måleriet må-
angående egyptiska för- >4B^^^^^feii3IHIHHib, ste e^erD^^ningarne i
hållanden, så gingo un- väggmålningarne i Pom-
der den andre Seleuki- peji för oss träda i stället
den och under den andre för de förlorade helje-
Ptolemeen babyloniern nistiska originalen. Äf-
Berossos och egyptern ven inom plastiken mö-
Manetho att förmedla ter oss en stark förkärlek
åt grekerna sina hem- för genre och en stark
lands historia.
Äfven i hellenismens
bildande konst träder
det grekiska
moderlandet långt tillbaka för
Orienten, närmast tillbaka
Alexandrias stadsgudinna.
Praktskål ur Boscoreale-skatten.
realistisk strömning. Så
bär redan hellenismens
första århundrade,
liksom hellenismens väsen
i allmänhet, det
modernas karaktär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
