Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Alexander den Stores efterträdare och Alexanderrikets förfall 323-301 f. Kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ALEXANDER DEN STORES EFTERTRÄDARE OCH ALEXANDERRIKETS FORFALL.
351
år 310 f. Kr. i all tysthet röja den unge konung Alexandros och hans moder Roxane
ur vägen. Den ovilja, som detta framkallade, bestämde Polyperchon att kalla
Alexanders andre son, som nu var omkring 22 år gammal och lefde med sin moder
Bar-sine i Pergamon, jämte modern till Grekland för att utspela honom mot Kassandros
och föra honom såsom kung till Makedonien. Den hotande faran afvärjde
Kassandros därigenom, att han fick till stånd en uppgörelse med Polyperchon och erbjöd
honom medregentskap öfver Makedonien. Polyperchon lät öfvertala sig af Kassandros
och lät år 309 Herakles och hans moder Barsine dö en våldsam död, men han erhöll
dock icke det af Kassandros utlofvade medregentskapet öfver Makedonien utan blott
strategämbetet på
Peloponnesos. Här
var han ännu år
303 i besittning
åtminstone af
Mes-senien och Elis.
Strax därefter lär
han hafva dött
såsom gammal man,
ty han hade ju
varit stridskamrat
redan med
Anti-patros. Hans
illgärning var icke
större än
Kassandros’ illgärningar,
Ptolemaios.
Därmed underskref
hon sin egen
dödsdom, ty nu lät
Antigonos döda
henne. Alexanders hus
var nu Utrotadt,
men därmed hade
man ännu icke
aflägsnat motsatsen
mellan å ena sidan
sträfvande! efter
riksenhet och å
andra sidan de
territoriella tendenserna. Den ende,
som ännu hade
mod att
eftersträf-va det hela, var
den mest
företagsamme bland
generalerna -
prak-tikotatos ton
hege-monon - såsom
Hieronymos från
Kardia kallar
honom - den gamle
Antigonos. Han
önskade för sig
herraväldet öfver
det hela, och efter
konungahusets
utslocknande gjorde
han själf ett grepp
efter Alexanders
krona.
Ett herravälde
öfver hela Alexanderriket kunde emellertid icke inskränka sig till Asien, utan det
måste också gripa in öfver Europa. Redan år 313 hade Antigonos’ brorson
Ptolemaios haft framgång i Grekland, men år 310 afföll han från Antigonos och slöt
sig till satrapen öfver Egypten. Kriget börjar, och egyptern för det närmast i
Kilikien (310) och nästa år (309) med stor framgång i Lykien och Karien. Han
täflar med Antigonos’ då det gäller att vinna de grekiska städerna, och öfvergår år
308 till Grekland, där han vinner Sikyon och Korint. Omedelbart därpå sänder
Antigonos sin son Demetrios till Grekland för att befria de grekiska städerna från
Kassandros, Demetrios från Phaleron lemnar Athen, och Demetrios Poliorketes intager
den ännu alltjämt af makedonierna besatta hamnen Munychia, raserar dess befäst-
men hans förmåga
var mindre.
Med mordet på
Alexanders båda
söner var
konungahuset utslocknadt
på Alexanders
svärdssida, men
ännu lefde
Alexanders helsyster,
drottning
Kleopatra, i Sardes,
således inom
Antigonos’ maktområde. Omgifven af
giljare bland rikets
stormän, hade hon
till ingen borlgifvit
sin hand, men
beslöt år 309 f. Kr.
att förmäla sig med
Nike från Samothrake.
Originalet i Louvre i Paris.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
