- Project Runeberg -  Världshistoria / Forntiden /
273

(1917-1921) Author: Hans Hildebrand, Harald Hjärne, Julius von Pflugk-Harttung
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Reaktionens tid.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

REAKTIONENS TID.

273



Men icke heller den nya regeringen var beredd att återställa demokratien, och
alltså fortgick det borgerliga kriget. Ändtligen vände sig Athens regering till Sparta med
bön om hjälp, och Lysandros skickade genast en eskader mot Peiraieus, medan han
själf hopsamlade en hoplittrupp vid Eleusis. Det var tydligt, att demokraterna ej
voro sådana krafter vuxna. Dock räddningen skulle äfven för dem komma från
Sparta. De trettios skräckvälde och liknande företeelser i andra städer inom det
forna attiska riket hade inom hela Grekland framkallat ett skri af fasa, och om också
Lysandros personligen icke hade någon direkt andel i detta, så voro dock hans vänner
de skyldige. Lysandros’
många motståndare i
Sparta funno nu tiden
vara inne att slå ett stort
slag mot den allsmäktige
statsmannen. Konung
Pausanias, som nu satt
på Eupontidernas tron,
en sonson till segraren
vid Plataiai, beslöt därför
att själf bilägga oredan i
Athen, hvilket eforerna
icke kunde vägra honom,
och ryckte in i Ättika i
spetsen för den
peloponnesiska förbundshären.
Båda parterna erkände
honom såsom
skiljedomare, och under hans
bemedling kom det till
ett fördrag. Allt det
gångna skulle vara glömdt
.och förlåtet, men de
trettio skulle vara
uteslutna från denna
ämne-*sti. I stället skulle de
med sina anhängare få
bilda en egen stat i
Eleu-?sis. Sedan dessa
punkter af alla parter blifvit
besvurna, drog den
spartanska besättningen bort
från Akropolis, Pausanias
upplöste sin här, och
demokraterna höllo från
Peiraieus sitt intåg i
Athen (september 403).
Revolutionen var slut.

Att ordna den nya

Orpheus, Eurydike och Hermes. Replik af en grafrelief
från femte århundradet.

Originalet i museet i Neapel.

författningen blef öfverlemnadt åt aihenarne själfva, och då oligarkien hade
upprätthållits endast med spartanskt understöd, så återställdes naturligtvis nu, sedan detta
stöd dragits undan, demokratien i allt väsentligt i sina gamla former. Äfven Eleusis
blef redan efter få år (401-400) återförenadt med Athen, utan att Sparta inlade protest.
Visserligen rönte Pausanias’ hållning mot de athenska partierna starkt klander i Sparta
på många håll, den var också ett svårt politiskt fel. Men en högförräderiprocess,
som för den skull inleddes mot honom inför de gamles råd, slutade med hans
frikännande, hvilket i sin ordning hade den följden, att de af Lysandros insatta
provisoriska regeringarne;nu afskaffades äfven i de andra städerna. Med den nyss så
allsmäktige fältherrens politiska inflytande var det förbi.

Världshistoria I.

35

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:06:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrldhist/1/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free