Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Börjande frihetssträfvanden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
182
J. BELOCH, GREKERNA INTILL ALEXANDER DEN STORES DÖD.
sådana man bar dem i sitt hjärta, i mänsklig gestalt. Man började då att snida
gudabilder af trä, och denna teknik blef länge, ända till sjätte århundradet, den
härskande. Småningom öfvergick man till bruket af varaktigare material, brons
eller sten. Dessa första försök utföllo på ett ganska ofullkomligt sätt. Gestalterna
äro råa och stela, sakna individualisering, och deras ansikten visa ett stereotypt
leende. Men konsten lärde sig under utöfningen alltmer att öfvervinna svårigheterna,
och i stället för efterhärmandet af traditionella typer trädde en lefvande iakttagelse
af naturen. Redan
i
sjätte århundradet visade
sig den grekiska konsten
i detta afseende
öfverlägsen konsten hos de gamla
kulturfolken i Orienten.
Äfven arkitekturen
stod nu efter den gamla
konungamaktens förfall
nästan uteslutande i
religionens tjenst. Dess
hufvudsakliga uppgift var
att bygga tempel. Förut
hade man nöjt sig med
enkla byggnader af trä
eller tegel. Byggnaden
bestod af ett enda rum
med plats för gudabilden
och ofiferskänkerna. Det
hela omgafs med en rad
af träpelare, som buro
det långt utskjutande
taket. Numera bytte man
ut trämaterialet mot sten,
hvarvid
träkonstruktionernas delar
efterbildades. Härvid utbildades
tvenne byggnadsstilar:
den kraftiga s. k. doriska
stilen i moderlandet och
i de därifrån i väster
grundlagda kolonierna,
och den smäckrare s. k.
ioniska stilen med dess
karakteristiska
volutka-pitäl i Mindre Asien.
Bronsplatta från Olympia
i grekisk-orientalisk stil. Athen.
Snart företog man sig att
smycka templens gaflar
och friser med
reliefbilder, hvilkas föremål och
ämnen naturligtvis oftast
togos från myten,
hvarigenom en ny lönande
uppgift erbjöd sig för
plastiken. Sådana
sten-tempel uppstodo under
sjunde och sjätte
århundradena i alla delar
af den grekiska världen.
Inom den dekorativa
konsten öfvergaf man i
sjunde århundradet den
geometriska stilen och i
dess ställe kommo
orientaliska motiv till heders,
lejon, pantrar och andra
vilda djur, äfven
bevingade fabelväsen, sådana
som de utdanats af den
assyriska konsten. Vi
finna sådana
framställningar såväl på arbeten
i metall som på kärl af
lera från denna tid.
Därjämte framställde man
scener ur det dagliga
lifvet, liksom redan
tidigare på Dipylonvaserna,
och snart öfvergick man
till att taga sina ämnen
från myten, hvarvid figu-
rerna genom tillagd skrift
gjordes igenkännliga. De orientaliska motiven blefvo härigenom undanträngda under
det sjätte århundradet. Särskildt har den attiska vasfabrikationen verkat epokgörande
på detta område. Dess produkter från det sjätte århundradets sista decennier äro
delvis af fulländad skönhet i fråga om teckning och komposition, i högre grad än
någon annan gren af den dåtida konsten. Attiska vaser eröfrade också
världsmarknaden på grund af dessa företräden.
Den sträfvan efter frigörelse från allt nedärft tvång, hvilken uttalar sig i denna
tids diktning och konst, fann sitt uttryck äfven på det politiska området. Redan
mot slutet af den homeriska tiden hade den gamla konungamakten kringskurits af
den uppåtsträfvande adeln; nu blef den i största delen af den grekiska världen
alldeles afskaffad. Detta skedde på de flesta håll genom fredlig utveckling. Ju mer
det sociala lifvet komplicerades, desto mindre var konungen skickad att i egen
person sköta alla förvaltningsärenden. Det blef nödvändigt att ställa vid hans sida
L
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
