Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
således åt vågen i figurlig mening sitt hornkrönta hufvud.
På den astrologiska tabell, som åtföljer vår afhandling,[1] och
till hvilken vi ofta skola återkomma, ser läsaren också
väduren tecknad efter ett medeltidsmönster med tillbakavridet
hufvud; på alla riktigt figurerade stjärnkartor intager han
samma ställning, och att denna är af antikt ursprung bevisa
flere ställen hos forntidens författare. Lucanus kallar honom
den tillbakaskådande (respiciens)[2], och vi hafva redan hört
Manilius sjunga om väduren, som ser,
riktande blicken bakom sig, hur oxen stiger i höjden.
Men, anmärker Lucanus, det finns en trakt af jorden,
den afrikanska öknen, där ingen sådan gåfva äger rum:
där uppgår intet tecken snedt, och där skänker väduren
icke sina tinningar åt vågen (non donat Aries sua tempora
Libræ). Uttrycket innebär en ordlek, ty det latinska ord,
som betyder tinningar, betyder äfven tider, och den
tväfaldiga tolkningen ger just den fullständiga meningen.
En liknande tanke återfinnes hos Galfrid, som, för att
den rubbade tidsordningen må återställas, låter väduren med
sina krökta horn bringa vågens snedt hängande skålar till
rätta. Äfven här ställer således väduren sina tinningar till
vågens tjänst.
Från järtecknen på himmelen må vi nu vända oss till
dem på jorden.
Lucanus ser före slaget vid Pharsalus bärgshöjder på
Hæmus sjunka och förvandlas till dalar.[3] Galfrid förtäljer
i en föregående del af Merlinprofetian, att bärgen skola
jämnas till dalar (montes ut valles æquabuntur).
Lucanus ser i Ossas dal blodströmmar flyta genom sjön
Boebeis.[4] Galfrid ser dalarnes floder strömma af blod
(flumina vallium sanguine manabunt).
Lucanus ser i den brådsnabbt öfver härarne fallande natten
skepnader af hädangångne fäder (defunctos patres) sväfva
[1] Se Nordisk Tidskrift.
[2] Luc. IX, 533 ff.
[3] Luc. VII, 174.
[4] Luc. VII, 176.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:03:06 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vrgerman/2/0605.html
