- Project Runeberg -  Undersökningar i germanisk mythologi / Del 2 /
529

(1886-1889) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sanne och tillbedjansvärde eller göra minsta inkräktning på
det förakt, hon hyser för hedendomens gudar.

På samma gång torde de anförda styckena i någon mån
styrka den förmodan vi ofvanför uttalat, — men hvarpå vi
för öfrigt icke lägga någon vigt, — att sibyllan velat antyda,
att näreus och thäthys i forntiden ej betydde annat än
vatten och haf, men att en oskyldig personifikation, sådan som
hafvet den väldiga modern, blifvit under tidernas lopp,
sedan mångguderiet uppkommit, missförstådd och fått lemna
sitt bidrag till hedendomens brokiga gudavärld.

Den grundlige sibyllinforskaren Alexandres åsigt är, att
dessa namns förekomst på detta sätt bör uteslutande förklaras
ur stilistisk synpunkt såsom en gärd åt den episka diktionen
och en smyckad stil[1]. Samma sträfvan till episk hållning i
diktionen yppar sig i sibyllisternas bruk af åtskilliga gamla
och häfdvunna, men än flere nya, hemmagjorda och delvis
misslyckade epithet efter det homeriska mönstret.

Vi öfvergå nu till en annan liten grupp af helleniska
element, som möta oss i sibyllinerna. Där brukas nämligen de
ur mytologien hemtade namnen Hades, Akeron, Erebus,
Elysium
(´ηλυσιον πεδιον) och Tartarus för de underjordiskes
boningar. Men särskildt karakteristiskt för sibyllinerna är
detta för ingen del. Hvar och en torde veta, att de
hellenistiske judarne upptogo från grekerna ordet Hades och
nyttjade det som beteckning för gamla testamentets scheol, samt
att detta af septuaginta helgade bruk influtit i nya
testamentet. I sin ordning har nya testamentet gifvit hemstadsrätt på
kristligt område åt namnet Tartarus genom 2 Petr. 2, 4, der
verbet ταρταροω nyttjas för att beteckna de fallne änglarnes
nedstörtande i det förvaringsrum, där de bida domen. Och
den kristna kyrkans fäder och skriftställare tvekade för ingen


[1] »Solent sibyllistæ deorum ac dearum propriis nominibus ad res
communes exprimendas per figuram abuti. - - Notandum vero, hæc
ad epicæ dictionis affectationem stylique elegantiam adhiberi, non, quod
quidam crediderunt, ad fucum gentibus faciendum gentilemve nostris
carminibus affingendam originem». Alexandre, Excursus ad Sibyllina
p. 585, 586.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:03:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrgerman/2/0529.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free