Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppfinningsförmåga kan tillverka dem i dussintal, för att
därmed få paralleler till stånd mellan hvilka föreställningskretsar
som hälst och hvilka skrifter som hälst. Icke dess mindre
skola vi egna äfven dessa gissningar en belysning, så vidt
som de röra frågan om ett omedelbart sammanhang mellan
sibyllinerna och Völuspa.
*
Till en början: huru förhåller det sig med blandningen
af »helleniska» och kristna element i sibyllinerna? Månne i
dessa böcker föreställningar, hämtade ur den helleniska
polyteismen, spela en rol, hvilken påminner om den, som de
nordisk-polyteistiska föreställningarna innehafva i Völuspa?
Dessa frågor skola här besvaras genom en fullständig
redogörelse för de »helleniska» beståndsdelar, som i sibyllinerna
förekomma, samt för den ställning, sibyllan intager till dessa
element. Vi hafva då att först yttra några ord om den för
sibyllinerna betecknande euhemerismen.
Redan i den antika tiden stod mythernas uppkomst som
en gåta för de tänkande. Empedokles och Anaxagoras sågo
i mytherna beslöjade fysikaliska läror; Aristoteles och
stoikerna betraktade dem som mänsklighetens första, i sinnliga
föreställningar sig rörande försök att filosofera. Epikuréerna
ansågo dem dels för rena fabler, dels för historiska minnen,
som under tidernas lopp fått sagans form. Denna sistnämda
åsigt fick insteg hos mängden af bildade och skeptiske greker
genom en skrift af sicilianen Euhemerus, som lefde på
Cassanders tid och vid hans hof. I formen af en reseskildring
ville denna skrift göra troligt, att de helleniske gudarne varit
berömde män, som lefvat i en aflägsen forntid: konungar,
hjältar och filosofer, som efter sin död blifvit firade med
minnesfester, af skalderna besjungna som öfvermänskliga
väsen, samt slutligen, sedan man förgätit deras historiska
tillvaro, ansedda som gudar och dyrkade som sådane.
Resebeskrifningen visste omtala, hvar desse gudar föddes, hvad
de under lifstiden uträttade och hvar de ligga begrafna. Till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:03:06 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/vrgerman/2/0520.html
