Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
återuppståndna Gullveig. När denna upptäckt gjordes, voro gudarne
samlade i Valhall, och Aurboda var där äfven. Då dödade
Thor i vredesmod trollkvinnan med ett hammarslag; asarne
stucko sina spjut i hennes kropp och höllo den i elden att
förbrännas.
111. Vanerna fordra bot för dräpt frände. För
vanerna var Gullveig lika afskyvärd som för asarne, och de
kunde med skäl misstänka, att Fröjs kärlekslidelse varit
honom påhäxad af henne. Nu var hon icke dess mindre
Fröjs svärmoder och vanernas frände, och det var deras
ovilkorliga plikt att kräfva bot af asarne för hennes död.
112. Asarnes och vanernas öfverläggning. Oden
genmälde, att Gullveig var ett längesedan lifdömdt genomondt
väsen, och det ålåge gudarne att fullgöra dödsdomen på henne,
när hälst hon uppträdde på nytt. Han ansåg det orätt, att
gudar gåfve bot för att de lagligen afrättat de fördärfliga
trolldomarnes spriderska. En af vanerna genmälde då, att
Oden själf en gång begagnat sig af Gullveigs runor.
113. Brytning mellan asar och vaner. Djupt
förbittrad af denna påminnelse kastade Oden sitt spjut öfver
vanaflocken till tecken, att målet skulle afgöras med andra
vapen än grunder och skäl. Därmed var det i tidens
begynnelse knutna förbundet mellan asar och vaner upphäfdt,
och de senare lämnade Asgard.
114. Vanerna förklara Oden afsatt. Vanerna fattade
detta beslut: enär Oden och Gullveig gjort sig skyldiga till
samma slags förbrytelse och Gullveig rättvisligen straffats
härför med döden, bör Oden rättvisligen afsättas från sin
med samma brott fläckade värdighet af gudars och
människors fader.
115. Mimers död. Mimer, som sökte återställa freden
mellan asar och vaner, vardt därunder mördad af någon,
förmodligen af Loke; och hans hufvud sändes till Oden,
såsom hvars vän han uppträdt vid försoningsförsöket.
Skulden för detta brott kastades af upphofsmannen på vanerna.
116. Mimers hufvud förvandlades i Odens ego och på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
