Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sunds hár är således omskrifning för Þang. Genitiven
barðs är omskrifning för genitiven brands. Sunds-hárbarðs
varder därmed en regelrätt omskrifning for Þangbrands.
Thorvald Veile, om ingen annan, kunde således läsa Ulf
Uggesons värs på följande sätt: »Jag vill ej befatta mig med den
obehagligt skriande gåsfågeln, som flyger öfver den ur
Thangbrands (sunds-hárbarðs) tandgård vällande lögn- och
gyckelfjärden, ehuru en vän beder mig därom.» Denna omskrifning,
som ingen föregående tolkare upptäckt, afgör på ovederläggligt
sätt värsens ordsammanhang och därmed äfven dess
tankeinnehåll.
Huruvida den sålunda vid Loke liknade Thangbrand fick
reda därpå och beredde Ulf Uggeson samma öde som
drabbade hans skaldebröder Thorvald Veile och Vetrlide
Sumarlides son under Gudleif Aresons »mordhammare», är
obekant, ty han omtalas icke vidare. Man finner af Ulfs värs,
att Harbardsljod var bekant för honom och hans vänner och
att de i »sundets Harbard» sågo en asafiende och gudasmädare.
Kanske har dikten utgått just ur den skaldekrets de
tillhörde. Allmänt antages, att den skrifvits på Island i
hedendomens allra sista tid. Finnur Jonsson har nyligen
underkastat dess egendomligheter i metriskt afseende en
genomgående förtjänstfull kritik. Mig synes Harbardsljod likna icke
ett poem, som erhållit sin formella afrundning, utan ett utkast
till en dikt, ett visserligen fullständigt utkast, hvari alla
moment, som i dikten borde förekomma, hunnit nedskrifvas,
men hvars metriska form ännu icke blifvit slutgiltigt bestämd
och hvars strofer ej häller i allo erhållit sin tilltänkta
ordning, då något inträffade, som lämnade dikten i dessa
afseenden för alltid ofullbordad. Att utkastet, sådant det
efterlämnats, räddats åt eftervärlden, var en lycka. Det
innehåller mythologiskt stoff af vigt för forskningen och det är
äfven ur poetisk synpunkt ett betydande värk. Till plan och
anläggning liknar Harbardsljod närmast Lokasenna.
Hufvudfiguren, Loke, är i båda densamma. Lokasenna ställer honom
midt inne i en samling af gudar och gudinnor och får
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
