Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
historiska disciplinerna erkänner probabilitetens välde. (Se
den afhandling om mythologiens methodik, hvarmed detta
arbete afslutas.) Här ofvanför har jag nu framlagt de direkta
bevisen för Baldersmythens ariska härkomst och för dess af
Tacitus bevittnade fortbestånd till tiden efter Kristi födelse.
Till dessa bevis sluta sig här nedanför andra, som
ådagalägga, att Balder var en allmängermanisk gud under
hedendomens sista århundraden, känd såväl i Tyskland och
England som i Skandinavien. Antag nu, att i trots af dessa
bevis en viss skola vill fasthålla, att Baldersmythen har sitt
ursprung från norska vikingar i hedendomens sista tid och
för sin genesis har att tacka en i deras hjärnor uppstånden
(högst underlig) förblandning af hvad de hört genom iriska
munkar om Kristus och om grekiska gudar och hjältar. Denna
skolas anhängare måste då antaga, att den fornariska mythen
om de båda gudabröderna blifvit glömd af ariernas germaniske
ättlingar; men att desse därefter, i något af århundradena
före Kristus, spontant diktat en myth om två gudabröder,
hvilken genom en slump kommit att likna den fornariska;
samt vidare att äfven denna myth (den af Tacitus omtalade)
blifvit af germanerna i de följande århundradena förgäten,
för att i hedendomens sista stunder återuppstå genom norska
vikingar på det sätt, att de hoprört kristna och
romersk-hedniska element och därmed framalstrat en myth, som, underbart
nog, i alla sina grunddrag och kännetecknande enskildheter är
identisk med den indo-iraniska mythen om Vivasvats
tvillingsöner. På hvilken sida probabiliteten — och med
probabiliteten vetenskapen — i denna fråga ställer sig, lär jag väl
icke behöfva påpeka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
