Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Senare germanska myther
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
germaniska dialekterna ännu bildade en i praktiskt afseende
fullständig språklig enhet. I samma mån som deras område
utvidgades och deras dialekter skilde sig åt, måste
uppkomsten af allmängermaniska mythbildningar försvårats och den
af lokala bildningar underlättats.
Gudinnan Frigg, den lifalstrande, den fruktgifvande
jordens kvinliga representant bland makterna, har, såsom jag
nedanför skall påvisa, mythologiska förutsättningar, som gå
upp till den ariska enhetstiden; men som utpräglad episk
personlighet tillhör hon samma tidehvarf, som gifvit upphof
åt Njord, Fröj och Fröja. För att icke inledas i misstag,
som här kunna ligga nära till hands, böra vi, med afseende
på namnet Frigg, noga skilja mellan gudinnans personlighet
som sådan och detta epithetnamn, som är blott ett bland de
flere, som hon burit, och om hvilket det för ingen del är
säkert, att det och dess tyska equivalent Friia i alla tider
och hos alla germanstammar blifvit fixeradt på henne. Det
finnes tvärtom anledningar antaga, att detta icke varit
förhållandet. Friia, som står i etymologiskt sammanhang med
ett urgermaniskt frija och sanskrit priya, kär, vänlig, är ett
epithet, som lika gärna och än hällre skulle kunna tillämpas
på Fröja och värkligen också synes ha varit om henne användt
i tyska benämningar på fredagen, Frîatac, Frîgetac, som
motsvarar det latinska dies Veneris, kärleksgudinnans dag, Fröjas
dag. Namnet Friia, Frigg (jämför angels. frigu kärlek) har
ursprungligen varit och hos vissa germaniska stammar
antagligen städse förblifvit ett epithet tillämpligt såväl på Odens
maka som på Fröjs syster, såväl på
matronan-världsdrottningen som på den unga kärleksgudinnan, ehuru dessa för öfrigt
äro till sina personligheter hvarandra fullt ut så olika som
Hera-Juno och Aphrodite-Venus. Men att af epithetet friias
gemensamhet för Odens maka och för Fröjs syster draga den
slutsats, att dessa gudinnor för germanernas phantasi icke stått
som olika personligheter vore logiskt oberättigadt och stöter
på psykologiska omöjligheter. Äldre benämningar på Odens
maka, Thors moder och uteslutande tillkommande henne, äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
