Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Germanska myther af fornnordiskt ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den germaniska mythen om de första människornas
lefnadsvilkor har icke blifvit omedelbart bevarad. Men att man
tänkt sig den ängd, där de skapades och sedan framlefde
sina dagar, som gynnad af ett mildt luftstreck och
erbjudande dem goda vilkor för deras tillvaro, följer dock af
mythen om fimbulvintern. Man måste hafva tänkt sig
människoslägtets ursprungsland rikt på växtlighet och med
behaglig luft, innan »all luften blandades med skada» (Völusp.);
innan Fröj och Fröja, som skapa skördar och gifva
fruktsamhet, och innan Idun och andra växtlighetsdiser råkat i
frostmakternas våld — innan urtidskonstnärerna, som smida
gyllne lockar åt Sif och andra växtlighetssymboler, blifvit
gudarnes fiender. Själfva grundtanken i denna myth är, att
jorden, särskildt den del af jorden, som germanernas urfäder
bebodde, erbjöd i början gynnsamma vilkor för
människornas lefnad, men att dessa blifvit en gång i urtiden genom
en af onda makter förorsakad naturomhvälfning försämrade.
Mythen om Heimdalls ankomst med kulturvärktyg och vapen,
med runor och goda läror for lefnadsvandeln förutsätter, att
människorna dessförinnan lefde i otillfredsstälda behof af
sådana. Med afseende på det första parets själslif förefinnas
två antydningar. När Oden höljer i sina egna kläder de båda
trädmänniskorna, slår deras blyghet öfver i stormodighet och
de tycka sig vara rekkar. (Havam. 49.) Det är icke säkert,
att detta var från germanisk synpunkt en syndig tanke; men
draget visar, att man förestälde sig deras psychiska lif
barnsligt eller som vanliga människors och deras själfuppskattning
beroende af yttre omständigheter. Å andra sidan förtäljes,
att när Skef-Heimdall, kulturbringaren, kom som ett litet
barn i en båt till Aurvangalandet, upptogs han af
innevånarne och vårdades med största omsorg. Detta visar på
godhjärtenhet.
Af intresse med afseende på den ariska uppfattningen af
naturen är, att medan de nordiska urkunderna förestält sig
mänsklighetens barndomshem som ett slättland, samt gudarnes
första värksamhetsområde och deras mötesplats efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
