Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Germanska myther af fornnordiskt ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»nätter», för att bringa året i öfverensstämmelse med solens
ställning. »De tolf nätterna» ansågos hos germanerna heliga.
Efter den utredning Albr. Weber gifvit af denna sak kan
denna årsreglering med största sannolikhet anses härstamma
från den ariska enhetstiden. (Se vidare nedanför.)
56) Året indelades i tre årstider: vinter, vår och
sommar. Vintern var den ledande årstiden. Skandinaverna
räknade efter vintrar. Gotherna likaledes: den gothiska
öfversättningen af nytestamentliga skrifter säger, att Jesus var tolf
»vintrar» gammal, när han lärde i tämplet. Så räknade före
den vediska tiden äfven de östlige ariernas fäder. Man finner
det däraf, att i Rigveda ordet himā, vinter, som redan där
förlorat sin ursprungliga betydelse, nytjas för begreppet år.
Representanter för de tre årstiderna voro ursprungligen de
tre ribhuerna, till hvilka jag återkommer. Tacitus omtalar
såsom en egenhet hos sin tids germaner, att de höllo sig till
tre årstider och lemnat hösten utan namn: auctumni perinde
nomen ac bona ignorantur (Germ. 26).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
