Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Germanska myther af fornnordiskt ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förtjenar påpekas, är, att de, som sjungande draga kvarnen, där
äro nio i stället för tio och bestämdt angifna som jättekvinnor.
Den vediska världskvarnen är, likasom den germaniska,
uppförd hos »de underjordiske», Rigv. X, 175.
Den som sätter stenarne i rörelse är Savitri, Rigv. X,
175, 1, 4. I Rigv. X, 100, 8, 9 anropas han att med de
båda kvarnbärgen afvända sjukdomar från dem, som åkalla
honom. Äfven den germaniska världskvarnen har kraft ej
blott att framalstra godt, utan ock afvärja ondt (Hér skyli
engi öðrum granda, til böls búa, né til bana orka o. s. v.,
Grottesången 6). »Glad, ung och vis» sköter Savitri »med
gyllne armar» sin somakvarn, och »fuktar i luftkretsens
cistern sina båda händer med ghrita» (det skirade smör, som
blandades i somasaften), Rigv. VI, 71. Savitri »sätter de tre
himlarne och de tre jordarne i rörelse, han både väcker och
söfver, han beherrskar både det rörliga och orörliga, dagarne
och nätterna», Rigv. IV, 53, 1.
Den vediska mythen om världskvarnen fortlefver ännu
i den indiska sagan om amritakvarnen (ambrosiakvarnen).
Gudarne och jättarne, berättar sagan, togo ett bärg, flyttade
det ned i ett mjölkhaf, bundo en jätteorm omkring bärget
och kringvredo det i hvirflar, tills hafvets mjölk förvandlades
till ghrita, hvarur lyckan, öfverflödet, vetenskapen och
konsterna uppstego, och till slut äfven amritan, odödlighetssaften.
Om den kommo därefter gudarne och jättarne i strid (såsom
om mjödet i den germaniska gudasagan). I förbindelse med
världskvarnen, som både i den germaniska och den vediska
mythologien reglerar de stora vattnens rörelse, bör den i de
iraniska urkunderna omförmälda källan Anahita omtalas. Hon
motsvarar den germaniska Eikþyrnir, vattenborgen ofvanför
Valhall, hvilken emottager alla ur underjordskällan
Hvergelmer uppstigande vattenångor och åter afbördar dem som
vaferblandadt rägn till Hvergelmer. Anahita står i samma
emottagande och återgifvande förhållande till underjordsvattnen
Vourukasha (de tre källorna under världsträdet) som
Eikþyrnir till Hvergelmerkällan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
