- Project Runeberg -  Undersökningar i germanisk mythologi / Del 2 /
38

(1886-1889) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Germanska myther af fornnordiskt ursprung

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

notis, utan måste innebära en smädelse, äfven de, en
anspelan på ett förhållande, egnadt att nedsätta henne. Nu
förekommer i de hedniska mythologierna en mängd fall af
incestum, hvilka varit förargelseklippor och ämnen till
förvåning för de troende hedningarne själfva och äro arf från en
långt bakom all historia och alla urkunder liggande period
af naturmythik, då naturkrafterna visserligen voro genom
språkets inflytande personifierade, men dessa personifikationer
voro ännu icke af fantasien omskapade till fullständiga och
moraliskt uppfattade personligheter. Under den perioden kunde
till ex. det personifierade rägnmolnet uppfattas såsom på en
gång fader och make till jorden, betraktad som
varelsenärande. Rigveda-hymnerna betrakta förhållandet mellan
Parganya och den örtframbringande jorden ur båda synpunkterna.
Än liknas Parganya vid en tjur, som föder en kviga, som i
sin ordning är örternas frö, Rigv. VII, 101, 1, och här är
Parganya kvigans, den näringsgifvande jordens, fader, detta
i full öfverensstämmelse med den germaniska mythologien;
än heter det, att Parganya »lyckliggjör jorden med sin säd»,
Rigv. V, 83, 4. Man ser, huru nära föreställningen om
incestum här ligger; en föreställning, som för öfrigt icke är
sällspord i Rigveda-hymnerna, och det är all anledning
antaga, att samma tvetydighet af ålder kommit in i den
germaniska mythologien och föranledt Lokes försmädliga yttrande
till Frigg. Att begreppet om incestum växlat under
årtusendenas lopp behöfver knappt tilläggas.

15.


URTIDSSMEDERNA.



36) Det är redan nämdt, att i den germaniska
mythologien medvärka urtidssmeder till världsskapelsens fulländande
och prydande. De bilda där olika grupper: Mimer med sina
smeder, Ivaldes söner, »svartalferna» och »dvärgarne». De
stå i början i det bästa förhållande till gudarne och smida
åt dem de yppersta klenoder; men senare inträffar mellan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:03:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrgerman/2/0038.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free