Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Germanska myther af fornnordiskt ursprung
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Arâti’ernas tillhåll och mjödets gömställe var ett bärg.
Det antydes vidare, att örnen med mjödet fann sin väg ur
bärget medels en kringdrifvande, borrande rörelse, Rigv. I,
93, 6: »Örnen har framborrat soman ur bärget». (Jämför
Bergaigne I, 173.) Gripande med starka klor om
mjödförrådet, »tusen, tiotusen mått tillsammans», susade örnen bort
och »lämnade arâti’erna, dårarne, bakom sig».
Ingenstädes angifves namnet på den gud, som utfört
denna bragd. Indra var han icke, ty i annat fall skulle väl
äfventyret blifvit omtaladt bland den mängd bragder, på hvilka
de talrika hymnerna till Indra antyda. Rigv. IV, 26, 4 säger
också uttryckligt, att örnen var en annan än Indra: »Den
fågel må prisas framför andra fåglar, som bragte manu’en
(Indra enligt en föregående vers) den gudabehagliga havya’n».
Hela situationen visar emellertid, att han var en af
luftgudarne. Vâju är luftkretsens herrskare, och som sådan vore
ingen närmare än han att uppträda som örnen, den störste
och snabbaste af luftens bevingade seglare. Antagandet, att
han vore Vâju, bestyrkes däraf, att det mjöd, hvaraf gudarne
njuta, sedan befinner sig i Vâjus bostad och kallas hans eget.
Rigv. X, 186, 3: »Det i ditt hus bevarade amritaförrådet,
o Vâta, gif oss däraf att vi må lefva!» Rigv. VI, 37, 3:
»Måtte Vâjus amrita aldrig försina för Indra!» På annat
ställe säges, att somaförrådet är under Vâjus vård. Den
omständighet, att Vâju är den främste bland gudarne, när de
begifva sig till jorden att njuta af människornas somaoffer,
måste väl också haft i mythen sin motivering och förklaring
genom en af honom fullgjord bragd, som berättigade honom
till detta företräde och lämpade sig för den rang han bland
luftgudarne intager. På grund häraf har man att antaga, att
det äfven i Rigvedamythologien var Oden (Vâta-Vâyu), som
frånröfvade demonerna det mjödförråd, som sedan är
tillgängligt för gudarne. Öfverensstämmelsen mellan den
germaniska mythen och den vediska är så fullständig, att den
måste härledas från den ariska enhetstiden. Äfven den
enskildhet, att en bågskytt, som varit gudarnes vän, varder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
