Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Ivaldeslägten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förråd af saften förvaradt af månguden, och det är just de
mythpersoner, hvilka stå i närmaste förbindelse med honom,
som också uppträda som de store harpspelarne: Balder är
mångudens svärson, Höðr och Slagfinn-Hjuke hans
fostersöner, Gunnar är Slagfinns son, Brage blir Bil-Iduns make
och Hjarrandi är efter all anledning månguden själf, som
sjunger så, att fåglarne i skogen, djuren på marken och fiskarne
i hafvet lyssna och tjusas (»Gudrun» 1415—18, 1523—25,
1555-58).
Såväl hos Saxo som hos Galfrid är det med bågen som
Höðr i striden möter Slagfinn (Cheldricus hos Galfrid,
Gelderus hos Saxo). Bågen spelar en hufvudroll i förhållandet
mellan gudarne och Ivaldesönerna. Höðr har mött äfven
Egil i strid med bågen (se n:o 112) och då besegrats, ehuru
Egils ädla sinnelag förbjöd honom att skada Slagfinns
fosterbroder. Höðr som bågskytt får hos Saxo upprättelse för
nederlaget, då han med sitt älsklingsvapen besegrar Egils
broder Slagfinn (Gelderus), som äfven är bågskytt. Och
slutligen är det med en pil, förrädiskt lagd på Höðr’s båge, som
Völund i demonisk hämdgirighet och på Lokes tillskyndelse
beröfvar Balder, Höðr’s broder, lifvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
