Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Ivaldeslägten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som medeltidssagorna om herrliga fjällsalar och lustgårdar
inne i bärgens sköte ärft från mythen. Bärget har varit
beläget i en för gudarne svårtillgänglig trakt, enligt Bragarœdur
i Jotunheim. I hvarje fall är Thjasse därinne tryggad mot
hvarje försök att med våld störa honom i hans
tillbakadragenhet. Det medel mot årens härjningar, som Idun eger, har
sin kraft allena i hennes vård. Utan detta medel äro äfven
Asgards gudar hemfallne under tidens åverkan och skola
åldras och dö. Och i naturmythisk mening har väl samma
medel haft sin andel i skapelsens föryngring genom de med
hvarje år i träd och örter jäsande safterna. Världsförödelsen,
hvars ankomst Völund ville brådstörta med sitt hämdesvärd,
skall sakta, men säkert nalkas, om Idun förblifver aflägsnad
från Asgard. Denna plan omintetgöres af gudarne genom
Loke såsom nödtvunget verktyg — nödtvunget (Haustlaung
str. 11), ehuru han har skadeglädje af att svika äfven sina
bundsförvandter. Invid Thjasses bärgsalar är ett vatten, hvarpå
han någon gång ror ut att fiska (Bragarœd.). Medan han vid
ett sådant tillfälle är borta, måhända följd af Skade, är Idun
ensam hemma. Loke, som synes utspanat hans vanor, flyger
i lånad fågelham in i bärget och bortröfvar Idun, som, för
vandlad till en frukt, bäres i hans klor genom rymden till
Asgard. Men Iduns bortröfvande var Loke icke nog. Han
lockade Thjasse att förfölja. I besinningslös ifver ikläder sig
denne sin örnham och ilar efter röfvaren in i Asgards
vaferlågor, där han faller för gudarnes kastvapen och Thors
hammare. Sindres smide, det af Völund öfverträffade, varder hans
bane och får sin hämd. Jag har redan påpekat, att denna
händelse förklarar Lokes ord till Idun i Lokasenna, där han
talar om dråpet på en Ivaldeson och påstår, att hon, Idun,
famnat den som vållade hans bane.
Den store konstnärens öde och tragiska död kasta i sin
mån belysning på det skaplynne och den roll, som Loke i
mythen egt. Ivaldes söner äro i begynnelsen gudarnes nitiske
vänner och deras skapelses prydare och värnare. De smida
smycken, som äro växtlighetssymboler, och de försvara på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
