Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Ivaldeslägten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stridsmän liknas vid en »mordfrost», hvarmed den norr ifrån
kommande Hakon möter de kristne fastlandsgermanerna vid
Dannevirke.
Strofens mythiska kärna är således denna: »Mörkvedens
Hloðyn’s alf, den köldhårde stormväktaren, pröfvade med
frostväder sin makt, då han bekämpade Njord och dennes fränder».
»Mörkvedens Hloðyn,» d. v. s. »Jotunheimsskogens
jordgudinna» är i detta sammanhang Thjasses dotter Skade, som
i Háleygjatal kallas járnviðja af Járnviðr, Järnskogen,
hvilken är identisk med Mörkveden. Thjasse själf, hvars fader i
Thorsdrapa kallas »en menedig hapt», kallas här en alf.
Ensamt för sig vore naturligtvis detta ställe icke i stånd att
afgöra frågan, hvilken klass af mythväsen Thjasse och hans
fader tillhört, så mycket mindre som álfr, nyttjadt i en
omskrifning, kan hänsyfta på hvad slags väsen som hälst allt
efter den bifogade beteckningens art. Men »menedig hapt»
kan omöjligen vara omskrifning för jätte. Hvarje gudaväsen,
som låtit ett edsbrott falla sig till last, är »en menedig hapt»,
och sådana edsbrott vet mythen att omtala. Har en gud
begått mened, kan han fördenskull icke kallas jätte; har en jätte
begått mened, kan han fördenskull icke kallas hapt, ty något
särskildt karakteristiskt för jättenaturen ligger alldeles icke i
det att begå mened eller bryta en ed. I själfva verket borde,
synes mig, starka tvifvel om att Thjasse var i ordets
strängaste och fullständigaste bemärkelse en jätte framkallats redan
af de omständigheter, att han är en stjärneheros; att högättade
män räknade som en ära att härstamma från honom; att
Hakon jarls lofsjungare icke tröttnade att ikläda honom hans
förmente stamfaders skepnad och jämföra den enes historiska
bragder med den andres mythiska, samt att han, Thjasse,
icke allenast röfvar Idun, hvilket ju en äkta jätte kunnat göra,
utan ock i många och långa år sammanbor med henne och
efter all anledning föder med henne dottern Skade. Man
erinre sig af det föregående med hvilken omsorg mythen sörj
för att den andra i jättehand fallna asynjan, Fröja, skulle
återvända ren och oskyldig till Asgard, och man har då svårt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
