Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Ivaldeslägten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfvermänskliga styrka och segervana, fly. Än mer: han har
vid sin sida »kämpen Thoro», och Saxo själf låter oss veta,
att denne är ingen mindre än asaguden Thor, men äfven
denne måste vika för Erik. Thors Mjölner och Halfdans
klubba mäktade intet mot Erik. I striden mot honom voro
deras vapen som förslöade (Hist. 323, 324).
Att ej blott Halfdan, utan själfve Thor, Odens väldige
son, han som ensam uppväger i styrka Odens alla andra
ättlingar och klanmän, skulle nödgats rygga för en mythisk
heros, och att hans annars oemotståndlige blixthammare,
Sindres underbara smide, är vanmäktig i denna strid, måste
i mythen haft sina alldeles särskilda förklaringsgrunder. Mer
än en gång lär väl mythen icke låtit sin älskling, »Hlódyns
ärorike son», underkastas en sådan förödmjukelse, och denna
måste varit motiverad så, att tilldragelsen kunnat betraktas
som ett ensamt stående undantagsfall. Det må då erinras
därom, att Saxo redan i sin berättelse om Hotherus omtalat,
att sedan denne förvärfvat det af Mimingus vaktade
segersvärdet, sammandrabbar han med asaguden Thor och nödgar
denne vika, sedan han med ett svärdshugg skillt hammaren
från dess skaft (Hist. 118, se n:o 101). Det är redan visadt,
att Óðr-Svipdag, icke Höðr, är den Hotherus, som förskaffat
sig segersvärdet och utför denna bragd (se n:o 101). Erik
har således gemensamma med Svipdag ej allenast de drag,
att han är dotterson af en svensk konung, som Halfdan dödat,
och att han oblidkeligt bekrigar denne, utan ock att han
utför den ensamt stående bedriften att drifva Thor på flykten.
Hammaren Mjölner har således visat sig vara ett vapen,
som i trots af sina utomordentliga egenskaper är underlägset
det af Völund (se n:o 87, n:o 98) smidda segersvärdet. Mythen
har således omtalat två ryktbara domar öfver
urtidskonstnärers smiden. Den första domen fälles af asagudarne i
högtidligt rådslag och förklarar, just för hammaren Mjölners skull,
att Sindres smiden äro öfverlägsna Ivaldesönernas. Den andra
domen fälles på stridsplatsen och jäfvar gudarnes dom. Mjölner
visar sig oduglig i kamp mot segersvärdet. Vore nu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
