Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De nordiska urkunderna gifva Balder till maka Nanna,
dotter af den gudomlighet, som under Odens öfverhöghet är
luftkretsens väktare och egare af månskeppet. Om äfven
fastlandsgermanernas mythiska föreställningar gåfvo Balder en
maka, tillgifven och trofast som Nanna, så är det i högsta
mån otroligt, att icke Merseburgformeln skulle låtit henne
vara en af dem, hvilka som en skyddsvakt omgifva Balder
på utflygten i skogen. Utom Frigg och Fulla är det två
gudinnor, som här följa Balder. Den ena är en soldis, det säger
namnet Sunna; den andra, Sinhtgunt, är enligt Bugges
skarpsinniga tydning af detta epithetnamn, den dis, »som natt efter
natt har att kämpa sig sin väg fram». En gudinna, som är
soldisens syster, men som ej om dagen, utan om natten har
att kämpa på sin väg öfver himmelen, måste vara en
mångudinna, en mån-dis. Denna mångudinna är den som närmast
är till hands för att bringa Balder hjälp. Hon kan då icke
vara någon annan än Nanna, som ju är dotter af
månskeppets egare. Det att hon måste kämpa på sin väg öfver
himmelen har sin förklaring i den nordiska mythuppgift, enligt
hvilken ulfjätten Hate är lysten efter månen och slutligen får
honom till sitt byte (Völuspa, Gylfaginning). I dikten om
Helge Hjörvardsson, som ej är annat än en fri bearbetning
af stoff ur Balderssagan (hvilket skall bevisas i andra delen
af detta arbete), besegras jätten Hate af diktens hjälte, en
Baldersskepnad, hvars maka är en dis, som själf »hvit» har
en lysande häst (str. 25, 28), beherrskar väderlek och
årsväxt (str. 28), samt gör på sin gångare nattliga färder och
»beskådar hamnarne» (str. 25).
Namnet Nanna (af verbet nenna, jämför Vigfusson Lex.)
betyder »den behjärtade». Hon har med sin make kämpat
ljusets strider och i den nordiska mythen, likasom i den tyska,
varit med all sin ömhet en hjältinna.
Merseburgformeln gör soldisen och måndisen till systrar.
Den nordiska varianten af germanmythen har gjort detsamma.
Vafthrudnersmal och Gylfaginning (kap. 11) hafva bevarat
minnet af att de gudomligheter, som styra solens och månens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
