- Project Runeberg -  Undersökningar i germanisk mythologi / Del 1 /
498

(1886-1889) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sammanställas med hvarandra. De skäl, som hänvisa till ett inre
sammanhang emellan dem, äro dessa:

a) Båda innehålla epithetnamnet Sökkmímir, som alldrig
förekommer annanstädes.

b) Båda framställa den urtidsjätte, hvilken betecknas med
detta epithet, som höfding och husbonde för en kring honom
samlad jätteslägt.

c) Båda förlägga tilldragelserna, som de skildra, till en
och samma lokalitet. Den ena förtäljer hvad som sker inne
i Sökkmímir’s salar; den andra förtäljer en episod, som
tilldrager sig utanför Sökkmímirs jättebostads dörr.

d) Den ena visar, att Sökkmímir är identisk med Durnir
(Durinn)
. Den andra omtalar Miðvitnir såsom en af
Sökkmimir’s anhörige. Miðvitnir(Mjóðvitnir) är enligt Völuspa
skapad af Durinn.

e) Båda skildra händelser, som tilldraga sig, medan Oden
befinner sig inne hos Sökkmímir’s.

f) Den ena talar om Sviðurr, den andra om Svegðir.
Båda namnen hänvisa i mythologiskt afseende till hvarandra.

2) Till den jättekrets, som Oden besöker hos Sökkmímir,
hör den jätte, som kommit i besittning af det ryktbara mjöd,
som Oden efterlängtar. Detta framgår af det epithet författaren
till strofen i Grimnersmal valt för att igenkännligt beteckna
honom, nämligen Miðvitnir, Mjöd-ulfven, ett epithet som
förklarar, hvarföre den mjödlystne Oden gjort sin färd till denna
gudafiendtliga slägt.

3) Att Oden ej vågat eller ansett för sitt syfte med
besöket tjänligt att uppträda under eget namn och egen lätt
igenkännlig skepnad framgår däraf, att han »förställde sig»,
»hycklade» (dulda) för den gamle jätten och uppträdde som
en annan mythpersonlighet, Sviðurr.

Denna mythpersonlighet har af sagan blifvit gjord till
Svithiods namngifvare och en svearnes stamheros. Svíþióð var
kallat af nafni Sviðurs.


4) Medan Oden i gestalten af denne stamheros spelar
hans roll inne i bärget hos Sökkmímir’s, anländer en person

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:02:25 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrgerman/1/0502.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free