Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(Norvi eða Narfi hét jötun, er bygði fyrst Jotunheima,
Gylfag. 10). Med afseende härpå hafva vi att erinra oss, att
i Gylfaginning och de isländska sagornas tradition är
underjorden innefattad i beteckningen Jotunheimar, och detta på
mythiska grunder, då ju Nifelheim bebos af rimthursar och
jättar (se n:o 60) och då salighetsängderna beherrskas af
Mimer och nornorna, som likaledes äro af jättebörd. Såsom
fader till underjordsdisen Natt tillhör Narve själf den krets af
makter, hvarmed mythen befolkade underjorden. Det öfre
Jotunheim fanns ej till förr än i ett senare skede af den
kosmogoniska utvecklingen. Det skapades samtidigt med Midgard
af Oden och hans bröder (Gylfaginning).
I en strof af Egil Skallagrimsson (Eg. Sk:s saga k. 56)
betecknas poesien eller poesiens källa som niðerfi Narfa,
»det arf, som Narve lämnat sina ättlingar». Som bekant är
Mimers brunn poesiens källa. Uttrycket hänvisar på att
underjordens förste bebyggare Narve också förfogat Öfver den
dyrbara visdoms- och ingifvelsekällan, samt att han dött och
lämnat henne åt afkomlingar i arf.
Slutligen erfar man, att Narve varit nära frände till Urd
och hennes systrar. Detta framgår af följande ställen:
a) Helge Hundingsb. I, 3 ff. Då Helge föddes, kommo
nornor nattetid till hans föräldrars bostad, tvinnade hans ödes
trådar, spände dem mellan öster och väster och fäste dem
under månens sal. En af trådarne kastade nipt Nera norr
ut och bad den att evigt hålla. Det är uppenbart, att med
Neres (Narves) fränka menas en af de närvarande nornorna.
b) Sonatorr. str. 24. Den lefnadströtte skalden Egil
Skallagrimsson slutar med att säga, att han ser dödsdisen stånda
å näset (Digranäs) vid grafhögen, som gömmer hans faders
och hans söners stoft och snart skall emottaga honom själf:
|
Tveggja bága | Odens (Tvegges) ovänners |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
