Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och hviloplatser. Namnets senare sammansättningsdel -föri
hänvisar till verbet fœra, föra, flytta. Han är således den
makt, som har att ombesörja stjärnehimmelens omhvälfning,
och detta måste ske medels den stora möndull’n, mythens
kvarnstång, eftersom han kallas Mundilföri.
Stjärnehimmelens och hafvets regelbundna rörelser
åstadkommas således genom samma väldiga mekanism,
Grottekvarnen, den hedniska phantasiens meginverk (Grottes. 11, jämför
Egil Skallagrimssons sätt att nyttja ordet, Arinbj.-drapa 26).
Stången sträcker sig till världens utkant, och de nio
jättekvinnorna, som äro dömda att hålla den i rörelse, vandra, i
det de skjuta den framför sig, utefter världens rand. Härmed
får man en åskådlig föreställning om hvad Snæbjörn menat,
då han säger, att Eyluðr’s nio kvinnor »utefter jordens kant»
vrida Grotte (hræra Grotta ut fyrir jorðar skauti).
Mundilföre och Byggver hafva således hvar sitt värf att
utföra vid ett och samma stora maskineri. Den ene
öfvervakar möndullns jämna gång; den andre tillser kvarnstenarne
och mälden.
I namnet Eyluðr är förra sammansättningsdelen ey, och
den senare sammansättningsdelen luðr. Namnet betyder
»ökvarnen». Eyluðrs nio kvinnor äro »ökvarnens nio kvinnor».
Kvarnen kallas i samma strof skerja Grotti, skärens Grotte.
Dessa uttryck hänvisa till hvarandra och beteckna med olika
ord samma föreställning: kvarnen, som maler öar och skär.
Det öde, som enligt Grottesången drabbade konung
Frodes kvarn, har sin grund i mythen om den stora kvarnen.
Stjärnehimmelens lutande ställning och stjärnornas sneda
banor i förhållande till horisontlinien innefattade ett problem,
som mythen på sitt sätt ville lösa. Phenomenet ställdes i
förbindelse med mythsägnen om den förfärlige vinter, som
hemsökte jorden, sedan gudarne och Allvaldes (Ivaldes) söner
blifvit fiender. Fenja och Menja voro fränder till Allvaldes
söner. Desse voro nämligen bröder (halfbröder) till de
bärgresar, som voro Fenjas och Menjas fäder (Grottesången). De
båda jättemörna hade före brytningen mellan deras slägt och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
