Undersökningar i germanisk mythologi / Del 1 / 434 (1886-1889) Author: Viktor Rydberg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Loke:

str. 46. Þegi þv, Bryggvir! þu kvnnir aldregi deila meþ monnom mat.

Tig du, Byggver! Aldrig förstår du fördela maten bland människor.

Äfven Beyla får sin andel i Lokes smädelser. Det minst
skymfliga han säger om henne är att hon är en deigia (en
trälinna som har att syssla i kvarn och bakstuga) och att hon
öfver allt bär spår på sig af sitt sysslande med mull och smuts.

Som man ser, kännetecknar Loke Byggver som
kvarnskötande tjänare under Fröj, och Byggver själf betecknar sig
som en, hvilken maler och kan krossa en »olycksfågel» lem
för lem under sin kvarn. Såsom den, hvilken med sin kvarn
möjliggör växtlighet och därmed äfven bröd och brygd, säger
han det vara sin stolthet, att asarne kunna samlas till
dryckesgille. Loke lägger honom till last, att han icke förstår att
fördela maten bland människor. Förebråelsen innebär, att
det är han, som har denna fördelning om hand. Mullen, som
kommit från den stora kvarnen, företer på olika marker
jordmån af olika bördighet, som lönar rikligt eller knappt
odlarens möda. Det måste vara på denna ojämna fördelning Loke
anspelar; annars letar man förgäfves efter idésammanhang
i hans ord.

Vi hafva i poetiska eddan ännu ett minne af den stora
under hafvet och på samma gång i underjorden (se nedanför)
befintliga kvarnen, som »maler mull till mat». Det är i en
dikt, hvars skald säger sig hafva sett henne under sin färd i
underjorden. Det är Sólarljoðs kristne författare, hvars
skildring af »Kvalheim» i Hades har allt igenom hemtat sitt stoff
ur den hedniska mythologiens föreställningar om pinovärldarne,
ehuru författaren behandlar detta stoff i enlighet med sin sångs
kristliga syfte. Sedan skalden dött, inträder han genom
Hadesporten, öfverskrider blodblandade strömmar, sitter i nio dygn
á norna stóli, lyftes därefter på en häst och får göra en resa
genom Mimers rike till de osaliges och därefter till de saliges
ängder. I Mimers rike ser han »solens hjort» och Nides

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>