Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Namnet Urd, Urðr, motsvaras i fornengelskan af Vurd,
Vyrd, Vird, i fornnedertyskan af Wurth, i fornhögtyskan
af Wurt. Namnets förekomst hos flere germanstammar
hänvisar eller anses af filologerna hänvisa på att det tillhör den
urgermaniska tiden, då det förmodligen haft formen Vorthi.
Intet tvifvel kan råda därom, att Urd äfven hos andra
germanstammar än de skandinaviska haft betydelsen af
ödesdis. Från hedendomens dagar bevarade uttryck i
fornengelska skrifter beteckna Vyrd som knytande ödets trådar eller
väfvande ödets väf (Cod. exon. 355; Beovulf 2420), och som
den hvilken skrifver hvad hända skall (Beov. 4836). Där
nyttjas äfven flertalsformen Vyrde, urdorna, nornorna, hvilket
ådagalägger, att man i England som i Norden föreställt sig
henne hafva systrar eller medhjälparinnor. I den
fornnedertyska dikten Heliand är Wurths personlighet ännu lika tydlig.
Men på samma gång som ödets dis var Vyrd, Wurth
äfven dödens. I Beovulf (4831, 4453) finner man
parallel-uttrycken:
him vas Vyrd ungemete neah: Urd var honom omätligt nära,
— vas deád ungemete neah: döden var omätligt nära,
thiu Wurth is at handun: Urd är nära,
Dód is at hendi: döden är nära;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
