Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vetgirighet och farhågor gälla Hels öde, i främsta rummet afse det
rike, där Urds och Mimers heliga brunnar äro, ty skulle dessa,
som vattna världsträdet, försina, vore det liktydigt med
världens undergång. Att författaren låtit gudarne tillika hysa
tunga bekymmer för den af dem i Nifelhels djupa afgrunder
nedslungade Lokedottern, samt låtit den visa disen vid Gjöll
gråta bittra tårar äfven öfver Fenrersulfvens systers framtid
är möjligt i den mening, att det ej kan med urkundens
bestämda ordalag vederläggas; men det torde få anses vara
högst otroligt.
Af de ställen, där ordet Hel förekommer i poetiska eddans
gudasånger, återstå att omtala Harbardsljod str. 27, där
uttrycket drepa i Hel nyttjas på samma abstrakta sätt som vi
begagna uttrycket »slå ihjäl» (det är Thor som hotar att slå
ihjäl den försmädlige Harbard); vidare Völuspa str. 42,
Fjölsvinnsmal str. 25 och Grimnersmal str. 31.
Völuspa str. 42 talar om Gyllenkamme, som med sitt
hanegäll väcker dem som slumra hos härfader, och om en
sotröd hane, som gal nedanför jorden vid Hels salar. I
Fjölsvinnsmal str. 25 frågar Svipdag med hvilket vapen man vore
i stånd att bringa ned till Hels hem (á Heljar sjöt) den
gyllene hanen Vidofner, som sitter i Mimers träd (världsträdet)
och förmodligen är densamme som Gyllenkamme. Att Vidofner
ingenting gjort, som förtjänar bestraffas hos Lokedottern, torde
kunna anses för sannolikt. Hel nyttjas här för dödsriket
öfver hufvud, och Svipdag lär icke mena något annat än att
Vidofner, ifall ett sådant vapen funnes, kunde forsändas till
sin frände, den sotröde hanen, som gal nedanför jorden. Äfven
Saxo talar om en hane, som vistas i Hades och medföres af
disen med sprängörtstänglarne, när hon visar Hadding
underjordens blomsterängar, de vapenfallnes elyseiska fält och
borgen, innanför hvilken döden ej synes kunna komma (se n:o
47). Det finnes således minst en hane i underjordens
lycksalighetsrike. Att en sådan skulle finnas äfven i Nifelhel och
hos Lokedottern förmäles ingenstädes och är knappt troligt,
emedan hanen enligt en urgammal, bland de ariska folken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
