Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Mythen om underjorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
29, 33). Deras urhem i Kaos var Nifelheim. Ur den där
belägna brunnen Hvergelmer strömmade Elivågor norr ut och
vordo till rim och is, som, upptöad af värme från södern,
flöt ihop till en etterdroppsbildning, som vardt Ymer, af
jättarne nämd Aurgelmer (Vafthr. 31, Gylf. 5). Thrudgelmer
födde Bergelmer otaliga vintrar innan jorden skapades (Vafthr.
29, Gylf. k. 7). De medlemmar af det yngre, i Jotunheim
på jordytan lefvande jätteslägtet, hvilka minnas längst tillbaka
i tiden, kunna erinra sig Bergelmer, då han a var lvðr vm
lagiðr. Åtminstone kan Vafthrudner det (Vafthr. 35).
Sedan urgiganterna måst utrymma de marker, som Burs
söner upplyft (Völuspa 4), hafva de fått ett tillhåll så nära
som möjligt motsvarande deras urhem och, som det vill synas,
identiskt med detsamma, blott med den skillnad, att
Nifelheim nu, i stället för att vara en del af Kaos, är en
integrerande del af det ordnade universum och det nordligaste
riket i dess Hades. Det är som Hades-rike det också kallas
Nifelhel.
I det underjordsland, som Skirner ställer för Gerd i
afskräckande utsigt, omtalar han tre slags väsen: 1) rimthursarne,
det gamla jotunslägtet; 2) demoner; 3) jättar af den
yngre jotunslägten.
Rimthursarne bo tillsammans i en enda bostad, som, att
döma af dess epithet hall (höll), är den största och
förnämligaste på stället, medan de medlemmar af den yngre
jätteklanen, som befinna sig där nere, bo i enstaka spridda
boningar, kallade gårdar[1]. Äfven Gerd skall få därnere en
boning för sig själf (str. 28).
Två rimthursar omtalas vid namn, som visa, att de
äro representanter för sin klan. Den ene kallas Rimgrimner
(Hrímgrimnir, str. 35); den andre Rimner (Hrímnir,
str. 28).
Grimner är ett af Odens många binamn (Grimnersm. 47,
m. fl. ställen, jämför Egilsson Lex. Poet.). Rimgrimner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
